tisdag 7 maj 2013

Förvånansvärt, SR; lysande Bildt!

Sveriges Radio är förmodligen den mest utdöende mediainstutitionen i Sverige just nu. Om en instutition kan vara utdöende, vill säga. Tolka mig rätt, SR tillhandahåller en bra service och det händer att jag lyssnar på både P3 och P4, men de är ändå förlegade på så många sätt. 

Under ett program i P1 i går morse ringde utrikesminister Carl Bildt in på en öppen linje och bad att få uttala sig. Lite oväntat för redaktionen, vilket är fullt förståeligt, men drevet som gick igång efter samtalet är nästintill pinsamt. Uppenbarligen kände sig någon annan på SR diskriminerad för att Bildt avstod från att svara på frågor från Ekot och istället valde en allmän väg in för att debattera frågan. 

I allmänhetens ögon bör ett program som är öppet för alla också kunna användas som en kanal för alla. Även ministrar, kungar, bagare eller gubbsjuka män som sitter hemma och lyssnar på P1. Ingen kritik där, bara en observation. Det är mycket fascinerande att läsa om följderna i media:

Ekot blev tydligen upprörda över att de, som vanligtvis har monopol på politiker hos SR, blev omsprungna av ett mer öppet program med färre lyssnare. Man bryr sig inte om anledningen utan fokuserar istället på någon form av inställning till vad man själva tycker är acceptabelt. I ärlighetens namn - borde man inte själv få välja hur, när, var och till vem man uttalar sig? 

Lyssnarna blev upprörda eftersom en person som vanligtvis får utrymme i media fick lite mer utrymme i media. Utrymme som de själva gärna vill ha monopol på. Klubben för inbördes orerande i P1. Sedan kan man undra vem som lyssnar på P1. Att man dessutom, från programmets sida, twittrat ut att man skulle diskutera frågan borde ha gjort saken uppenbar - Carl Bildt är synnerligen aktiv på Twitter och även om han inte sett själva meddelandet själv är det stor risk att någon annan i hans omgivning gjort det.

Aftonbladet blir i vanlig ordning upprörd mot allt, särskilt om det rör sig om smutskastning i allmänhet, smutskastning av Bildt i synnerhet eller någonting som man kan hänga ut som orättvist. 

När Carl Bildt senare uttalar sig i media är det på ett skämtsamt, ironiskt och retoriskt lysande sätt: "Jag är ledsen om detta har skapat någon dålig stämning i radiohuset i dag. Det var inte min mening. Om det leder till bättre stämning i radiohuset lovar jag att aldrig mera ringa." 

Game, set and match.


måndag 6 maj 2013

Teknik när den är som bäst

SVD skriver om det schweiziska projektet Solar Impulse som arbetar med att ta fram ett solcellsdrivet flygplan. Artikeln i sig är helt OK, även om den inte ger mer än en väldigt allmän översikt över projektet och dess senaste mål - att korsa USA enbart med solceller. Projektets stora mål är att flyga jorden runt någon gång under 2014-2015.

Tekniken är mycket intressant, man visar på alternativa sätt att arrangera transporter när/om vi passerar peak oil. Som flygplan är det lite misslyckat - hastigheten tycks ligga runt blygsamma 70 km/h, men samma teknik skulle kunna användas även för andra typer av transporter, främst väg- och havstransporter. Samtidigt är luftburna transporter intressanta ur en annan aspekt - friktionen borde vara lägre i luften och man har bättre förutsättningar att nå klart väder än om man tvingas följa utstakade vägar.

Solceller innebär intressanta möjligheter för framtiden. Genom att arbeta med tekniken och försöka lösa de problem som uppstår bidrar man till att effektivisera energigenerering och användning av solceller, något som i sin tur leder till effektivare solceller även för andra områden. 

onsdag 1 maj 2013

Första maj

För de allra flesta kommer första maj som en välkommen och omotiverad ledighet. Vi svenskar har slutat upp med att stå upp på barrikaderna och protestera, demonstrationstågen är numera mer symboliska och saknar nämnvärd betydelse för de allra flesta. Ändå är det fortfarande viktigt att vi har en särskild dag för arbetarna, när de kan springa runt och visa att de inte alls är nöjda.

För ett par år sedan hörde jag en teori om första maj som gick ut på att man instiftat första maj som röd dag eftersom arbetarna ändå förväntades vara gravt bakfulla till följd av firandet på Valborgsmässoafton. Inte helt sant, förmodligen, men det visar på hur arbetare förväntades bete sig.

I dagens Sverige får de som förr kallades för "arbetarna" allt mindre plats. Genom åtgärder försöker man få allt fler svenskar utbildade på allt högre nivå, något som troligtvis motverkar sitt eget syfte. Mark Levengood twittrade för någon dag sedan om att han sett de första studenterna på stan och uttryckte sedan sin glädje över att få se nya ansikten på hamburgerrestaurangen. Och det ligger nog inte långt ifrån sanningen, egentligen. Trots allt måste serviceyrkena fyllas av kandidater även om populationen som helhet blir allt mer välutbildad.

Att man nu återigen försöker införa utbildning som ett sätt att få bukt med växande arbetslöshet måste vara ett tecken på att Alliansen följer i gamla Socialdemokratiska spår...

måndag 29 april 2013

Klimat eller inte klimat?

Det finns de som hävdar att vi har stora problem med klimatet och det finns de som hävdar motsatsen - att klimatförändringar är naturliga och tillhör naturens självreglering när det gäller växtlighet och djurliv.

Själv tror jag att det är en kombination av faktorer: Vårt agerande och våra utsläpp och föroreningar påverkar naturligtvis vårt klimat i varierande grad, men det finns också en bakomliggande naturlig variation som inte är lika lätt att förutse. Vi har inte data nog för att skapa oss en bild av vad som är naturligt och vad som är onaturligt, vilket gör att det mesta som publiceras och diskuteras är ren spekulation. Därmed inte sagt att det inte finns några relevanta data alls, för det finns det säkert.

För egen del är jag mer oroad över vad som händer när våra naturresurser börjar ta slut än vad som blir konsekvensen på miljö och framförallt klimat. Miljön ska vi värna om, men klimatet är som sagt var svårt att påverka och göra prognoser över men när t ex oljan tar slut kan det komma att bli besvärligt för mäsnkligheten. Det behöver inte nödvändigtvis vara så att oljan "tar slut", kan vi styra över konsumtionen på andra alternativ innan så kommer behoven kanske att försvinna redan innan oljan är "slut", men det vill till att man tänker till före, så att säga.

Se det som en introduktion till min syn på klimatfrågor, miljöfrågor och peak-whatever, jag återkommer i ämnet vid en senare tidpunkt.

söndag 28 april 2013

Ska vi försvara oss vid anfall eller bara ge upp?

Det har varit en hel del debatt om det svenska försvaret och dess möjligheter att eventuellt motstå en attack från till exempel Ryssland under senare tid. Man behöver inte vara särskilt insatt i försvarspolitiken för att inse att drömmen om ett neutralt Sverige som på egen hand kan försvara sig mot angrepp, eller i alla fall avskräcka en eventuell angripare från angrepp, är en dröm som aldrig kommer att bli sann.

Sverige är ett mycket litet land, till ytan relativt stort men befolkningen är försvinnande liten. Det spelar ingen roll om vi beväpnar varenda svensk medborgare, gammal som ung, till tänderna, vi kommer inte att räcka till ändå. Både Ryssland, Kina, Indien och USA har militär kraft som kan slå ut allt tänkbart motstånd inom några dagar, för att inte säga timmar.

Så hur ska vi då bygga vårt försvar?

Vi kan - teoretiskt sett - förlita oss på att vännerna i EU kommer att avskräcka en eventuell angripare, dels genom att de faktiskt är våra "vänner", dels genom att flertalet har tagit steget och gått med i NATO. NATO har åtminstone en avskräckande effekt, men när det väl gäller kan man undra hur långt NATO skulle gå för att skydda eller rent utav rädda Sverige. Vi saknar olja och vi kommer sannolikt, oavsett angripare, ändå få en förhållandevis bra framtid.

Jag tror - och jag är övertygad om att jag kommer att återkomma till ämnet - att Sveriges chanser avsevärt förbättras om vi skapar allianser med övriga Europa genom t ex NATO. Vi bör också se över vårt eget försvar så att vi har en möjlighet att avskräcka ett direkt anfall och en invasion. Rent praktiskt handlar det om att ha kapacitet att tillfoga en eventuell angripare såpass mycket skada att det helt enkelt "inte är värt det".

Jag återkommer till ämnet, det är intressant och vi står - återigen - inför en helt annan världsbild än tidigare.

lördag 27 april 2013

Deklarationstider

Åter dags att lämna in deklarationen. Ett enkelt jobb numera, bara att signera elektroniskt och skicka in. I vanlig ordning rasslar det till lite på kontot om ett par månader - jag har gett upp tanken på att få till en rimlig jämkning och därför kommer 30% av mina ränteutgifter från 2012 att återbetalas.

Jag förväntar mig att, i vanlig ordning, få höra en massa kompisar och kollegor bli "glada" över de belopp de kommer att få tillbaka. Det är fortfarande lika förvånansvärt att folk inte har koll på sina utgifter och intäkter tillräckligt bra för att åtminstone inte bli förvånade över resultatet. Nej, det finns inga ursäkter för att bli förvånad, skatten är väldigt enkel att uppskatta och om man har en tillsvidareanställning och inte har haft några perioder med kraftigt varierande inkomst så kan man förutsätta att till och med den mest inkompetenta löneutbetalare lyckas göra hyfsat rätt. Kvar står alltså dina egna affärer.

Just affärssidan är intressant, jag tror att merparten av svenska folket har finansiella utgifter (=räntor) som vida överstiger intäkterna. Därför kommer man, om man inte har jämkat, att få tillbaka en rejäl slant. Detta är absolut ingenting att skryta om, får man tillbaka mycket pengar beror det helt enkelt på att man antingen är skyldig någon annan en hel del pengar eller att man har gjort sällsynt dåliga affärer under året, t ex genom att sälja aktier eller fonder med stora förluster.

Det sagt så hoppas jag att alla kan glädjas på något sätt när inkomstdeklarationen väl är inne i Skatteverkets system. Vardagen kan återkomma och med lite tur så kan ni känna er lite gladare fram emot midsommar!

Trevlig helg!

måndag 22 april 2013

Dags att försöka komma igång igen

Det har varit svårt att komma igång med bloggandet, men jag tror minsann att det är dags att försöka igen. Dels för att jag har så fruktansvärt många åsikter att dela med mig av, dels för att jag faktiskt vill komma igång och skriva mer igen. I vanlig ordning blir det säkert en enda röra av politik, teknik, klimatfrågor och ekonomi, kanske blandat med lite svart humor emellanåt.

Hur som helst, välkomna tillbaka!

(Ja, man måste sakna självinsikt om man tror att någon läser det här).

tisdag 25 september 2012

Deprimerande läsning...

Aftonbladet har någon form av webenkät gällande huruvida läsarna amorterar på sina bolån eller inte, det är just nu skrämmande statistik: Av drygt 24300 svarande svarar 17,5% att de inte amorterar. 21,6% anger att de inte har några bolån, vilket innebär att av de som har bolån är det drygt 22,5% som inte amorterar

Skrämmande.

Artikeln finns här. Verkar handla om hur man amorterar, behöver man verkligen träning i sånt?

tisdag 18 september 2012

En döende jätte

Apple börjar bete sig allt mer desperat. Medan allt fler företag går över till allt öppnare lösningar som en följd av det som kallas Wikinomics går Apple åt motsatt håll. Då man inte gärna kan stämma någonting som är gratis har man valt att ge sig på de som använder gratisprogramvaran, först Samsung och nu även Motorola

Jag tror att det är dags för dinusaurien Apple att lägga ner och dra sig tillbaka. Den marknadsfördel man har haft tack vare ett starkt varumärke hade man behövt skydda med innovation och bättre teknik och inte genom kostsamma rättsprocesser. Amerikanska storföretag har en tendens att försöka stämma till sig pengar när försäljning och varumärke inte ger tillräckliga inkomster, något som tycks vara fallet även med Apple.

Samtidigt ser marknaden ut ungefär som vanligt. En uppsminkad iPhone lanseras som iPhone 5 och konsumenterna får spader. Alla måste ha en! Det hade varit intressant att se ytterligare siffror, t ex hur många som byter från den föregående versionen iPhone 4S (?) och hur många som har haft iPhone tidigare. 

Missförstå mig rätt - Apple tillverkar bra produkter av god hållbarhet, men man börjar bli omsprungna av moderna wikicorporations som t ex Google. En annan nackdel för Apple är att man för att få in yttterligare licenspengar tvingar användarna att välja mellan ett begränsat komponentutbud. Rent tekniskt är det naturligtvis betydligt enklare att bara stödja väldigt specifika hårdvaror, något som gäller för alla operativsystem som Apple lanserat. 

Nej, Apple har visat att de inte vill vara en del av det tjugoförsta århundradet och nu krävs det rätt mycket för att återhämta sig och rikta in sig mot marknaden igen. Jämför med sättet som Nokia helt och hållet försvann från marknaden när de gjorde en felsatsning för några år sedan. Marknaden är oförlåtlig. 

måndag 10 september 2012

Hur dum får man vara?

Det är lite oroväckande att man kan lyckas köra på en motorväg åt fel håll. Inte nog med att man utsätter sig själv för livsfara, man utsätter även ett stort antal andra personer för motsvarande fara.
 
I Sverige har vi en närmast extrem tro på nykterhet i trafiken. De flesta kör inte över huvud taget med alkohol i kroppen, även om nivåerna är långt under vad som är tillåtet. Givetvis är det bra och en positiv utveckling, berusade personer hör inte hemma i trafiken.
 
Med hösten kommer också ökade risker. Dels är det mörkare över lag, det är fler djur som vågar sig upp på vägarna och de som kör är ofta tröttare än under det ljusare halvåret. Lägg till det att det oftare är dimma och/eller halka.
 
Trafiken och debatterna kring dubbdäck och trängselskatt kommer att vara intressanta att följa under vintern. På sikt kommer dubbdäcksförbudet att innebära att man inte kan ha dubbdäck alls i Sverige, något som inte borde vara ett problem om snöröjningen kan komma upp i en acceptabel nivå.
 
Många tankar, fast det är ju måndag morgon...
 

torsdag 6 september 2012

Nu vänder det - igen!

Så vänder då räntan nedåt igen. Exakt vad det innebär återstår väl att se, men alla tecken tyder på att vi har lite svårare ekonomiska tider framför oss. Positivt dock att man får lite lägre ränta på lånen, även om det i de allra flesta fall innebär att man konsumerar de "intjänade" pengarna på annat sätt.
 
Till viss del kan en räntesänkning just nu hjälpa till att hålla villa- och bostadsrättspriserna uppe ett tag till. Det är dock inte säkert; man kan även med  nollränta få se en fallande marknad. Många har ändå inte möjlighet att köpa då 15% av finansieringen måste vara klar redan vid köpet och de som inte kan köpa av den anledningen lär inte få mer pengar för att räntan sänks.
 
Vill man vara lite extra försiktig och dra nytta av situationen bör man kontakta sin bank och höja sin amortering något, för att matcha den lägre räntekostnaden. Det lönar sig att amortera!
 

onsdag 5 september 2012

Privatekonomi 101

Det här med investeringar och sparande är inte lätt. Inte för dem av oss som är intresserade och definitivt inte för dem av oss som inte bryr sig.
 
Under åttio- och nittiotalen sparades allt mer av våra pengar i olika fonder, först allemansfonder och senare i mer specifika fonder. Fonderna gick upp, upp, upp och saker som förvaltningsavgifter och risker diskuterades sällan, annat än i allmäna termer. Till viss del berodde detta på att många inte var tillräckligt insatta i vad en fond egentligen var, varken de som sålde fonderna ("banktjänstemännen") eller de som köpte ("kunderna").
 
Nu har fokus skiftat något - de som fortfarande är oinsatta vågar inte ta eget ansvar utan lämna över ansvaret på andra som ofta är villiga att ta betalt för att ta risker för kundernas räkning. De som tror att de förstår har börjat fokusera på avgifter och hur mycket fondbolagen tjänar. Själv fokuserar jag mest på avkastning kontra risk.
 
I dåliga tider sänker man risken genom att flytta pengarna bort från aktier och aktiefonder. I första hand handlar det då om sparande eller amorteringar, som har relativt hög avkastning jämfört med att ta en förlust. I andra hand blir det räntefonder som kompletterar den låga räntan på de sparkonton man kan välja mellan.
 
Inom Premiepensionen har man inte det alternativet - man kan inte flytta undan pengarna till ett "säkert" räntesparande, utan får förlita sig på räntefonder - som aldrig är räntefria - eller på att sprida riskerna mellan olika aktiefonder. För egen del har jag för litet kapital för att det egentligen ska spela någon roll, men jag spelar ändå defensivt med min premiepension just nu. Jag backade av tidigt och har relativt hög fördelning räntefonder, mestadels för att inte förlora hela den uppgång jag haft men också för att jag tror att marknaderna kommer att tappa en hel del framöver.
 
Mitt privata sparande är till hälften uppbyggt av pengar på räntebärande konton, till största delen inom Avanzas olika Sparkonto+. Räntan är inte någon höjdare, men för att få fria uttag och maximal smidighet när det gäller access så är det en väldigt bra lösning. Pengarna kan enkelt flyttas ut till valfritt vanligt Avanza-konto och därifrån till godtyckligt bankkonto i annan bank, med tillhörande uttags- och betalmöjligheter. 
 
Den andra halvan av sparandet är fördelat på ett par olika kapitalförsäkringar samt ett investeringssparkonto, det senare mest för att "prova på" hur det fungerar. Bäst för den här typen av sparande är, utan tvekan, Avanza, mycket på grund av de obefintliga avgifterna men kanske mest därför att man har möjlighet att köpa i princip vilka fonder och aktier som helst. Många av de större bankerna har väldigt begränsat utbud av fonder utanför den egna banken, vilket är en klar nackdel för kunderna.
 
Sådär, nu har ni en bild av min grundläggande ekonomiska inställning.

tisdag 4 september 2012

Planekonomi?

Så har då den sista Sovjetstaten fått något att glädjas åt! Trollhättan har fått en ny biltillverkare och man kan känna upprymdheten bakom (S) i Trollhättan när man uttrycker sin glädje över att "affären är klar". Den före detta fackmannen från Saab har av kamraterna i kommunen räddats undan arbetslöshet genom att erbjudas en roll i kommunens politiska ledning, något som de flesta av medlemmarna inte fått hjälp med.
 
Nåväl, som jag skrev redan igår är det positivt för Sverige och regionen att man, oavsett om det är tillfälligt eller permanent, lyckats lösa sysselsättningsfrågan för några av de som förlorade jobben i Trollhättan.
 
Att Nevs även fått klart att använda varumärket Saab tycker man är positivt, "både för Nevs och för Trollhättan", även om jag kan tycka att det är något oklart varför. Förvisso är det bra att ha ett känt varumärke och man hoppas säkert på att kunderna inte ska inse att det som en gång borgade för varumärket Saab nu är frånkopplat från verksamheten. Det finns säkert en stark Saab-känsla i Sverige som gör att många kommer att köpa bilarna, oavsett om de är kinesiska eller ej, bara de blir färdiga.
 
Utveckling av elbilar är kanske inte så enkelt som det framställs i media. Inte nog med att det till stora delar rör sig om ny teknik, det är dessutom kostsamt. Kostnaden för en elbil, eller ens en hybridbil, är mycket svåra att räkna hem och om inte slutpriset ska blir orealistiskt måste tillverkaren eller staten subventionera priset. Batteripaketen är kostsamma och med dagens elpriser blir energikostnaden i praktiken likställda med kostnaden för andra alternativa drivmedel.
 
I första läget kommer Nevs att anställa 75 personer. Det är i princip ingenting jämfört med de tusentals jobb som försvann när Saab till slut självdog efter GMs misslyckade försök att försätta bolaget i konkurs. Det rör sig dessutom om rena ledningsuppdrag; man har för avsikt att anställa ingenjörer i nästa fas och det är först efter något års utveckling som man kan hoppas på att det kommer att bli behov av någon produktion att tala om. I första läget för att få igång produktionslinan, i andra läget för att få igång själva produktionen.
 
Fördelen med hela affären är att Saab/Nevs nu fått möjlighet att strömlinjeforma både utveckling och produktion efter vad man faktiskt har behov av. Efter en konkurs gäller inga förtusregler och tidigare anställning bör inte värderas högre än faktiska färdigheter. Förhoppningsvis kan man rekrytera nya ledare som kan identifiera rätt personer att anställa, snarare än att ta in de som "varit där förr". Fast tyvärr brukar det inte bli så i (S)verige. Vi får väl se.

måndag 3 september 2012

Så drog cirkusen igång igen...

Då var det dags igen, Trollhättan ska tydligen börja producera bilar igen. Misstolka mig rätt, ingen är gladare än vad jag är om det skapas arbetstillfällen och möjligheter i Västra Götaland i allmänhet och Trollhättan i synnerhet, men det kan inte vara lätt att kasta sig in i en krympande bransch som ny aktör och dessutom i ett av de mest konkurrensutsatta segmenten just nu. För visst är det så, att elbilar är något som alla etablerade bilproducenter redan arbetar med men som dessutom en massa andra företag tror att de kan utveckla på egen hand?
 
GP tycks för övrigt förvånade över att man rekryterar ledningsgrupp nu men att man inte vet hur många montörer som behövs. Inte så lätt att börja planera byggnation innan planeringen och utvecklingen är klar, eller?
 
Det ska bli intressant att se vad som händer när Nevs börjar rekrytera utvecklingspersonal. Det sug som uppstod söder om Trollhättan när Saab försvann sög upp en stor del av den kapacitet som blev friställd, dessa kan mycket väl vara mer än villiga att återvända nu när möjligheten uppenbarar sig. För att inte nämna att man kan kapa den dagliga pendlingen med uppemot två timmar - en bra dag - och slippa köerna längs E45, E6 och Hisingsleden.
 
Notera att det här även innebär att Sveriges forna stolthet - bilindustrin - nu ägs av kinesiska intressent till 100%. På drygt tio år har vindarna vänt från väst till öst...
 
Ja, det ska bli intressant att följa och kommentera utvecklingen framigenom.

Den där pensionen...

Dags att återkomma med några funderingar gällande pensionen.
 
Många har stora delar av sitt pensionssparande i olika fondlösningar idag. Pensionsbolagen är naturligtvis måna om att behålla sina framtida avgifter och det kapital som man bundit till sig under en lång period framöver, men för gemene man vore det bättre om man på egen hand kunde flytta runt sina pensionspengar lite som man själv vill.
 
Jag har i dagsläget ett flertal olika bolag som hanterar mindre belopp åt mig, både i nyare lösningar med "flytträtt" och i äldre lösningar som är totalt inlåsta. Dessutom i några bolag där delar av avtalspensionen finns och som därför känns än mer låst. Det kanske är dags att börja kika på det?
 
Bäst är kapitalet som finns hos en svensk storbank, det motsvarar en knapp månadslön med avgifter på mellan 500-1000 kr/år. Behöver jag påpeka att fondernas värdeökning inte är tillräckligt bra för att det ska finnas några pengar kvar när det är dags för pension? Att jag dessutom har en nyare pensionslösning i samma bolag med betydligt mer pengar innebär inte att jag kan slå ihop de två försäkringarna, eftersom den nyare försäkringen har flytträtt medan de gamla pengarna ligger låsta.
 
Tanken är nu att försöka flytta några av försäkringarna, företagsbetalda som avslutades vid anställningens slut och då övergick till individuellt pensionssparande, till Avanza. Fördelarna med Avanzas lösning är många, bland annat får man ett betydligt större utbud av fonder - som dessutom inkluderar de fonder som jag har idag - och att det inte existerar några avgifter.