Recension: Google-koden av Andreas Ekström

Google-koden av Andreas Ekström

ISBN: 978-91-85849-37-6

Jag läser en hel del böcker, mestadels om ekonomi, teknik, historia och filosofi, gärna i kombination, och mestadels på engelska. Jag såg boken Google-koden (Adlibris: pocket, inbunden) när den kom ut, ämnet är intressant och jag hade nyligen läst ut The Google Story av David Vise, men just då kändes det helt fel med en bok om Google skriven av en svensk journalist - kan en svensk journalist tillföra något till berättelsen om Google?

För ett par veckor sedan såg jag av en slump pocketversionen av boken och bestämde mig för att läsa den. Boken är lättläst och trots ett hektiskt schema tog det inte många kvällar att läsa ut den.

Andreas Ekström beskriver i boken sina möten med några av Googles huvudpersoner samt sina besök hos Googles representanter runt om i världen. Han beskriver ganska flyktigt och utan alltför mycket detaljer både de miljöer och de människor han möter, nästan helt utan tekniskt innehåll. Han gör en ganska svag insats av att försöka vara neutral - han påpekar redan i inledningen hur beroende han är av Google och till vilken grad han själv använder Googles produkter.

Det som främst gör boken läsvärd är att den ger en inblick i hur Google är; hur enskilda individer framstår och beter sig; hur lokalerna ser ut; hur Google fungerar. Jag fick lite mer insikt i vissa av Googles projekt och lusten att söka mer information väcktes bitvis. Bland de mer intressanta kapitlen återfinns beskrivningen av Googles bokdigitaliseringsprojekt, välgörenhetsorganisationen Google.org och Googles infrastruktur för IT-system som man gratis erbjuder till skolor och universitet.

Så här i efterhand är det svårt att säga vad boken tillfört, ungefär som det kan vara svårt att förklara varför en viss tidningsartikel känns intressant eller välskriven. Boken känns som en serie reportage där Google är den röda tråden och förmodligen är det just det som var meningen.

På det hela taget är den en lättläst och intressant skildring av vad Google är. Ett fåtal tekniska aspekter beskrivs på ett populärvetenskapligt sätt men till största delen handlar det om människorna på och runt Google. Klart läsvärd, den har ett nöjesvärde.

Boendekalkyl - Del 1

Bankerna arbetar med vad jag antar är dyra programvaror för att skapa snygga kalkyler till blivande husköpare, men faktum är att de bara tar hänsyn till det mest fundamentala. Ska man komma någonstans behöver man ett fåtal egna verktyg och lite matematiska baskunskaper.

Vid mitt husköp satte jag ihop ett kalkylblad som ser ut exakt som de utskrifter som bankerna gav. Värdena är väldigt beroende av varandra (t ex är skatt beroende av kommunalskattesats och inkomst, räntautgivter och ränteavdrag beror på lånets storlek och räntesats osv) och därför lämpar sig Microsoft Excel, Openoffice.org Calc eller Google Documents Calc utmärkt för syftet.

Själv valde jag Excel med en kopia uppladdad till Google Docs så att jag hade kalkylen tillgänglig för test om jag så ville. Att ha bladet i egen regi snarare än på webben innebär att man får bättre möjligheter att göra olika kalkyler som man kan jämföra, t ex olika boenden och olika prisnivåer.

De data som man behöver är samma som banken kommer att fråga efter:

• Pris, taxeringsvärde, byggnadsår, eventuella existerande pantbrev - Taxeringsvärdet kanske är av mindre intresse just nu då man oftast inte har en taxeringsvärdesberoende fastighetsskatt, men det kan vara bra att ha med i kalkylen eftersom fastighetsskatten i högsta grad är beroende av vem som har majoritet i riksdagen. Byggåren var tidigare intressant eftersom nybyggnationer hade reducerad fastighetsskatt.
• Löneuppgifter - här nöjer sig bankerna ofta med muntliga uppgifter, de kommer ändå att ta en kreditupplysning där de föregående årens faktiska uppgifter syns.
• Egen insats - från första oktober blir det svårare att låna mer än 85% av kostnaden. Notera att Finansinspektionen rekommenderar att banken inte lånar ut mer än 85% av köpeskillingen, men det finns ingen lag som hindrar det.
• Möjliga lån och räntesatser - Fördela lånebeloppet på en eller flera olika lån med olika räntesatser, t ex bundet 5 år, rörligt etc. Här är egentligen den stora nyttan med ett kalkylblad - man kan justera räntor och lånens storlek och se hur det påverkar ekonomin. Dessutom kan man se konsekvenserna av att låna mer eller mindre, om man har kapital tillgängligt.

Det rekommenderas att man efter boendekostnaden har omkring 5.000 kronor per vuxen och ungefär halva det beloppet per barn kvar att leva på. Personligen tycker jag att det är väldigt lågt räknat, det kan vara svårt att ha ett rikt liv med de nivåerna.

För att summera så rekommenderar jag att man sätter upp en egen, ärlig, kalkyl och att man är ärlig mot bankerna. Utnyttja läget om det går, tänk på banken som en långsiktig affärspartner snarare än ett institut som är skyldigt att hjälpa dig med finansieringen av ditt drömboende.

Konsumentverket har en sida om boende och bolån, Om Boende. Den innehåller säkert en hel del nyttig information men vid första ögonkastet tyckte i alla fall jag att den kändes informationsfattig.

Svensk avundsjuka är bättre än Google Earth?

GP nämner att amerikanska myndigheter använder Google Earth för att hitta svartbyggen och liknande. Svenska myndigheter däremot förlitar sig på att grannar och förbipasserande rapporterar in konstigheter.

Själva idén med att använda Google Earth eller flygbilder från Hitta.se och Enrio.se är inte så dum. Det borde gå relativt lätt att verifiera om bygglov finns för alla konstruktioner på tomten eller inte. Men vill vi verkligen betala våra kommuntjänstemän (och annat löst folk) för att leta efter svartbyggen på nätet?

Nej, det är nog som artikeln antyder mycket enklare att förlita sig på att avundsjuka och/eller irriterade grannar hör av sig. Så slipper tjänstemännen leta efter fusket.

Det här inlägget blev nog lika intetsägande som artikeln i GP egentligen är.

Platt fall

Börsen faller nu på morgonen, svårt att missa det.

Lundin Mining har gjort ett rejält fall de senaste dagarna, trots upprepade köprekommendationer och stigande riktkurser. Jag frågar mig om nedgången kan ha något med den senaste tidens uppmärksamhet kring Lundin Oil (Lundin Petroleum) den senaste tiden.

Mycket av uppgången den senaste tiden är utraderad, flera av innehaven är tillbaka på minussidan från mina köp. Surt, men det är ju semestertider.

--

Vill man ha lite mer koll på sin privatekonomi kan man kasta ett öga på Balansekonomi, som drivs av bland andra Charlie Söderberg från TV3:s Lyxfällan. På hemsidan finns bland annat 5 tips om hur man kan sommarstäda sin ekonomi, bra tips i sig men inte så mycket nytt, definitivt inte för den som har lite koll själv.

De kommenterar det självklara - att det är mer ekonomiskt att spara än att amortera om man kan få högre sparränta än låneränta. Är man dessutom villig att chansa på fonder eller aktier finns det i nuläget goda förutsättningar för att man ska tjäna på att investera jämfört med att amortera.

Det görs även reklam för Balansbladet, Balansekonomis finansiella hjälpmedel för att få koll på privatekonomin. Jag har kikat på det för länge sedan, det visade sig då att mitt eget Excel-ark med motsvarande information var mer detaljerat och bättre passade mitt sätt att tänka, men för den som inte har möjlighet att konstruera något eget så är Balansbladet en utmärkt hjälp.

Har man inte Microsoft Excel men vill försöka sig på ett kalkylblad ändå kan man använda Google Docs eller OpenOffice.org Calc, som till stor del har samma funktionalitet men är gratis.

Banker och räntor

Att banker förväntas leva på räntor är det nog inte många som ifrågasätter, det måste vara lite skillnad mellan inlåningsräntorna och utlåningsräntorna, annars finns det ingen marginal till att anställa folk och ha ett trevligt kontor där man kan bjuda på kaffe. Notera att jag trots att det låter lite lätt ironiskt inte är negativ till konceptet.

Vad som däremot upprör mig något är att man ständigt tvingas övervaka och förhandla med bankerna. De rabatter som man frikostigt ges när man tar lån hos dem, dvs den marginal som bankerna har att spela med för att göra sig mer attraktiva gentemot konkurrenterna, är ofta tidsbegränsade och kräver att man kontrollerar för att de skall vidhållas. Detta trots att banken "vet" att man är en sur kund som spelar ut bankerna mot varandra.

De flesta gånger jag har påpekat att en rabatt har gått ut, eller har varit på väg att gå ut, har de snabbt och vänligt förlängt rabatten och allt har varit frid och fröjd i ett år eller hur lång tid de nu utlovat rabatten. Men som sagt var, det gäller att ha koll tolv månader senare.

För att ha kontroll över vissa årligen återkommande fenomen, såsom ränterabatter och villkorsändringsdagar för lån använder jag Google Calendar. Det är ett bra, externt verktyg som kan användas för att skicka ut så många påminnelsemail att man blir förbannad på sitt forna jag när de börjar dimpa ner i inkorgen flera gånger om dagen. Men de fyller sitt syfte, man kan påminna sig själv långt in i framtiden, och Google är för närvarande mer beständigt än datorer, jobb och mobiltelefoner.