Lån och skuldfällor

Det här med lån är välidgt intressant, särskilt när man försöker förstå hur folk tänker.

Jag har full förståelse för att man kan tänka sig att köpa drömhuset även om det blir lite dyrare än vad man hade hoppats på och jag tycker att man kan ta en ganska hög kostnad för att bo bra, både vad det gäller läge och vad det gäller själva bostaden. Det som jag däremot har lite svårt att förstå är när man sträcker sin ekonomi till det yttersta för att få råd med det boende man absolut vill ha. Att man tar risker som man kanske inte borde ta.

Kikar man på Booli ser man att det ligger en hel del bostäder ute vars priser har sänkts rejält. Dessutom är det många som har pantbrev som vida överstiger det pris som angivits, vilket tyder på att man kommer att sälja med förlust. I praktiken är det väl någonting man till varje pris vill undvika?

De låga räntorna just nu bäddar för högre amorteringstakt - istället för att lägga pengarna på annat bör man försöka kompensera en tillfäligt (?) låg kostnad med att amortera. Oavsett hur framtiden ser ut så är lägre skulder en bra startpunkt för framtiden. Det är i alla fall så jag resonerar.

Det blev ett filosofiskt inlägg, utan någon som helst länkning eller annat. Lite ovanligt i blogg-världen, känns det som, så håll till godo!

Skakig börs

Börsen har varit lite skakig i inledningen på veckan. Trots detta har jag inte gjort några förändringar, bortsett från att flytta över utdelningarna från kapitalförsäkringen till ett av Avanzas Sparkonto+. Idag noterar jag också att räntorna jämnats ut på Sparkonto+ sedan Klarna höjt sin ränta till samma nivå som Collector. Som sagt var, det här med flera olika sparkonton i samma webgränssnitt är en riktig höjdare, tack för det Avanza!

Boränteprognos

Den som är lättroad kan gå igenom finansinstitutens olika prognoser för boränta. Det var ett tag sedan, men jag har tidigare påpekat att det rör sig om spekulationer och ren spådom snarare än sanning.

Talebs bok The Black Swan (Adlibris) är liksom Diamons böcker Collapse (Adlibris) och Guns, Germs and Steel (Adlibris) en mycket läsvärd skildring om hur dumma vi människor egentligen är. Liksom Diamond verkar Taleb ha tappat allt förtroende för människan i allmänhet och sina kollegor i synnerhet. Min syn på ekonomi som en serie slumpmässiga händelser förstärktes givetvis av The Black Swan, underligt vore väl annat.

När boräntan var som lägst för ett par år sedan siade spåmännen (ekonomerna) om att boräntan skulle stiga kortvarigt för att sedan falla igen. När bankerna nu börjar få lite fart på sina ränteintäkter och vinster igen börjar de sia om en kontinuerligt långsamt stigande ränta, i alla fall fram till 2013.

Mönstret är uppenbart - bankerna vill att låntagarna ska binda sina räntor när räntan är så hög som möjligt och att man ska öka sina skulder eller i vart fall inte amortera eller binda sina lån när räntan är så låg som möjligt.

Inte bara Saab

Dags för en kommentar gällande PPM.

För det första glädjer det i alla fall mig att man nu gjort en direkt redirect av www.ppm.nu till www.pensionsmyndigheten.se, tidigare fick man se ett meddelande om att man skrivit fel adress och att man skulle lära sig den nya adressen, men nu är alltså de båda vägarna in likställda vilket är skönt för lata människor som mig.

Annars kan man säga att årets utveckling är ganska dålig. Det lilla kapital som halkat in på Premiepensionen kan man lika gärna försöka maximera avkastningen på så gott det går (på egen hand, varför betala en massa avgifter för att få information som inte garanterar bättre avkastning?). Men det går inte så bra, till och med delen som ligger i räntefonder drabbas av förluster.

Det är en del av Premiepensionslotteriets problem - man kan inte ens lägga pengarna i något som garanterar att man inte förlorar kapital, dvs ett sparkonto eller motsvarande. Fonder av olika slag kan alltid gå ner, även "säkra" räntefonder och periodvis kan det vara bättre att låta pengarna vila på ett rent räntebärande konto. Men det alternativet finns inte.

Sparkontona hopas hos Avanza

Jag blev milt sagt lite förvånad när jag skulle ta reda på gällande ränta på Sparkonto+Klarna hos Avanza. Inte nog med att det hade dykt upp ett sparkonto till - Sparkonto+GE Money Bank - det nya kontot hade också bättre ränta.

Nu skiljer det inte mycket mellan räntorna, 1,80% för Klarna och 1,85% för GE Money Bank och jag orkar inte jaga runt riktigt så mycket, men det är ändå ett bra initiativ av Avanza att öppna upp för fler aktörer. Det skapar en del konkurrens vilket förutsätts vara bra för kunderna.

Vill man jaga ränta kan det annars vara värt att kika in hos Volvofinans och ta en titt på deras sparkonto. Räntan är för närvarande 2,55%, markant bättre än vardera Sparkonto+ hos Avanza i dagsläget. Har man BankID ska det vara relativt enkelt att öppna ett konto, vilket detockså var.

En liten skillnad mot Avanza är att Volvofinans på traditionellt vis tycks betala ut räntan årsvis. Hos Avanza krediteras räntan månadsvis, inte för att det gör någon ekonomisk skillnad men det känns ändå som att man får pengarna "nästan direkt".

Man vet att det är lönetider när...

• Ikea annonserar om en ny rea
• Räkningarna anfaller i stor skara
• Pensionärerna börjar överge butikerna och ersätts av förvärvsarbetarna

Det är konstigt att överförmynderiets Sverige betalar ut lönerna månadsvis. Dels ger det företagen större innestående rikedomar, dels ökar risken för att Svensson inte får lönen att räcka till nästa utbetalning.

Att ligga steget före i privatekonomin är inte särskilt svårt, men säkert allt för ovanligt. Avsättningen till månadens räkningar görs från den lön man precis fått. Många har ett sparande men det är säkerligen för lågt för att kunna täcka utgifterna i många fall.

Boräntorna höjdes igår igen, där försvinner väl ytterligare några kronor i månaden för många.

Meddelande om avkastningsskatt på Avanza kom förresten någon dag efter det att jag skrev om avsaknaden av meddelande här på bloggen. Dragningen sker nu i dagarna, smidigt att det görs i samband med lön.

Det blir dyrare att bo... om man har lån.

Riksbanken höjde igår reporäntan igen, helt klart är vi på väg mot lite rimligare räntenivåer. En höjning från 0,75% till 1,00% innebär en ökning av räntan på 33%, även om siffrorna ser små ut. Givetvis blir den relativa höjningen på bolån och andra typer av privatlån lika hög, men det lär bli höjningar.

Samtidigt passar man på att sänka prognosen för framtida reporänta, man spår alltså att den ränta som man själv sätter inte kommer att öka i samma takt som man spått tidigare. Jag tycker att det är intressant att man passar på att sia om en framtid som man själv styr över, det tillför en extra möjlighet att styra den ekonomiska utvecklingen. Den här typen av prognos påverkar givetvis hur man kan spå sin egen ekonomiska framtid.

Flera av de som köpt villa under de senaste åren och som inte varit medvetna om att en boränta på strax över 1% inte är normalfallet kan naturligtvis få en kalldusch av det här beskedet, om de inte varit medvetna om det förut... Det är tragiskt, men mest på ett skyll-dig-själv-sätt.

De rörliga bolånen ger naturligtvis en mer eller mindre direkt höjning av månadskostnaden. Har man varit förutseende och amorterat rejält kanske man kan hålla kostnadsnivån konstant genom att sänka amorteringarna något, men för de flesta blir det ingen större kostnadsökning.

Bolånetak och hushållens mariginaler

Idag införs det så kallade bolånetaket i Sverige. Finansinspektionen har gått ut med en rekommendation till bankerna att man inte skall tillåta högre belåning än ca 85%. I praktiken är det en återgång till vad som gällde för några år sedan; bankerna är givetvis rädda om både sina pengar och sina kunder och det är bättre för alla inblandade om banken åtminstone har en rimlig chans att få tillbaka sina pengar vid ett eventuellt övertagande.

I rättviselandet Sverige där det mesta ses som rättigheter kan de här riktlinjerna förefalla orättvisa - plötsligt har inte vem som helst råd att köpa (nästan) vad som helst (nästan) var som helst. Bara "rika" har råd att köpa i de finare områdena, något som svider i många svenska hjärtan. Eller?

Ett bolånetak innebär i praktiken att den som vill låna mer än 85% tvingas hitta 150.000 kronor per miljon på annat sätt; antingen genom att låna pengarna utan säkerhet (topp- eller blancolån), att själv tillhandahålla 15% av kostnaden och därmed ta en egen risk eller genom att sälja en befintlig bostad och flytta med vinsten.

Det kan bli besvärligt för en nystartad familj där de vuxna har stabila och säkra men inte överdrivet höga inkomster. Plötsligt krävs det mer planering - man måste antingen lära sig att spara rejält eller köpa något som är lite billigare och lite sämre än vad man egentligen vill.

Av de som bor i storstäderna är det säkert många som köper en bostadsrätt eller ett lite mindre boende till att börja med. Sedan uppgraderar man gradvis allteftersom man har kapital och behov av något större. Men det rör sig om tålmodiga människor som inte har behov av att få "allt på en gång".

Räntorna rör sig mer på spekulation än på faktiska data, trots att detta är helt naturligt är det få som är medvetna om det och tar hänsyn till det i sina kalkyler. Med de senaste årens rekordlåga räntor är det många som har haft "råd" att köpa drömbostaden men i takt med att de långa lånen behöver skrivas om och de korta räntorna är på väg upp igen så kommer det att börja att svida i plånboken på många håll.

Min rekommendation från tidigare kvarstår: Man ska ta ansvar för sin boendekalkyl och man ska själv se till att möjliga scenarior utvärderas. Vad händer till exempel om man blir förälder och får stanna hemma med 80% av inkomsten? Eller om räntan fördubblas, något som är sannolikt med nuvarande räntor.

För övrigt så tycker jag att e24 är ute och cyklar igen. De skriver i sin artikel att boendet blir 2294 kronor dyrare i månaden, men det inkluderar en amortering på 1900 kronor. De som tidigare inte amorterat på sina lån borde inte köpt en bostad alls, inte sant?

Bolånetak, räntor och bostadsbubbla?

Bolånetaket införs som sagt var den första oktober. Att det i första hand kommer att påverka förstagångsköparna och då främst i storstadsregionerna är självklart. 15% av 3 miljoner kronor är 450.000 kronor, vilket är betydligt mer än vad de flesta svenskar har på bankkontot.

Att skramla ihop 150.000 kronor utan säkerhet är säkert inte något större problem, men när beloppen blir större blir det säkert svårt för många att komma in på bomarknaden. Lösningen är givetvis att köpa något billigare och då i ett område som kanske inte ligger där man helst hade bosatt sig. Livet är fullt av kompromisser.

Samtidigt är det naturligtvis från bolånen som stora delar av bankernas mariginaler kommer. Därför kommer bankerna säkert att täcka upp för en stor del av de lån som nu måste tas utan säkerhet. Frågan är bara hur och vad prissättningen blir på risken. Se rubriken "Låna mer" på DN:s genomgång.

Sett till hela nationen är bolånetaket bra, främst för att minska risken för och dämpa fallet vid en eventuell bostadsbubbla. Men antalet enskilda individer som drabbas blir sannolikt högt. Många ska nog vara glada över att taket inte påverkar existerande lån, även om de kan komma att drabbas nästa gång de vill ha en ny bil och vill ha billig finansiering via bolån. Eller när huset ska renoveras.

I storstäderna förväntar sig folk att valutgången ska leda till högre bostadspriser. Frågan är om de som svarat på frågan svarat för att de tror på en generell prisuppgång eller om de verkligen tror att valutgången påverkar. Det är lite som med Svarta Svanar, man kan inte vara säker på vad som är orsak och verkan.

Högre bostadspriser kombinerat med högre räntor och ett nytt bolånetak låter lite för bra för att vara sant?

--

Värt att notera är också att 50-öringen försvinner vid månadsskiftet. Det är vänligt av DN att påpeka att kostnad fortfarande kan anges med 50 öre, som om det vore något konstigt. Att vi skulle sluta med vår gamla öresangivelse bara för att ett mynt försvinner låter lite överdrivet. Bäst är kanske att fortsätta betala med kort, oftast blir det då den exakta summan...

Sparkonto+

Avanza erbjuder via Klarna ett nytt sparkonto, fn med 1,25% ränta. Det slår Avanzas egna ränta (0,69%) och är tack vare sin smidighet ett bra alternativ till andra sparformer.

Fast räntan behöver nog upp mer än så för att jag ska sätta några större pengar på ett räntebärande konto.

Privata Affärer listar löpande de bästa sparkontona.

Bolåneräntor och kort om HQ-bonusar

Så här när räntorna stiger är det lägligt att påminna om att man alltid ska förhandla om sina bolåneräntor. Även sparräntorna kan det löna sig att förhandla om, men jag misstänker att de flesta har ett sparande som är för litet och för kortsiktigt för att det ska löna sig.

Jag har tidigare skrivit om vikten av att följa upp existerande lån så att inte lånerabatter "försvinner" efter ett år. Särskilt viktigt är det naturligtvis att följa upp lånen i den nuvarande räntekonjunkturen, där räntorna förväntas stiga.

Jag läser på DN att HQ-anställda får bonus trots krisläget i banken. Det är typiskt svenskt att å ena sidan irritera sig på att ett företag som går dåligt ändå delar ut något så fult som bonusar, å andra sidan hade man enkelt kunna väcka opinion för att de löneavtal som de anställda haft sedan tidigare måste fortsätta gälla.

Bonusavtal har kommit att bli synonymt med fusk och ett sätt för de rika att sko sig på de fattigas bekostnad. Så är oftast inte fallet; man har bonusavtal med medarbetare (eller styrelser) för att gynna en utveckling som ägarna vill se alternativt för att hålla lönerna nere när det går dåligt. Inte för att man ska kunna få ohyggligt höga löner genom någon form av fusk.

Jag noterar också att Jan Åke Jonsson, Saab Automobiles VD, tilldelats Chefspriset. All heder åt Jan Åke, som på något sätt fått symbolisera räddningen av bilmärket. Saabs vite riddare?

Banker och räntor

Att banker förväntas leva på räntor är det nog inte många som ifrågasätter, det måste vara lite skillnad mellan inlåningsräntorna och utlåningsräntorna, annars finns det ingen marginal till att anställa folk och ha ett trevligt kontor där man kan bjuda på kaffe. Notera att jag trots att det låter lite lätt ironiskt inte är negativ till konceptet.

Vad som däremot upprör mig något är att man ständigt tvingas övervaka och förhandla med bankerna. De rabatter som man frikostigt ges när man tar lån hos dem, dvs den marginal som bankerna har att spela med för att göra sig mer attraktiva gentemot konkurrenterna, är ofta tidsbegränsade och kräver att man kontrollerar för att de skall vidhållas. Detta trots att banken "vet" att man är en sur kund som spelar ut bankerna mot varandra.

De flesta gånger jag har påpekat att en rabatt har gått ut, eller har varit på väg att gå ut, har de snabbt och vänligt förlängt rabatten och allt har varit frid och fröjd i ett år eller hur lång tid de nu utlovat rabatten. Men som sagt var, det gäller att ha koll tolv månader senare.

För att ha kontroll över vissa årligen återkommande fenomen, såsom ränterabatter och villkorsändringsdagar för lån använder jag Google Calendar. Det är ett bra, externt verktyg som kan användas för att skicka ut så många påminnelsemail att man blir förbannad på sitt forna jag när de börjar dimpa ner i inkorgen flera gånger om dagen. Men de fyller sitt syfte, man kan påminna sig själv långt in i framtiden, och Google är för närvarande mer beständigt än datorer, jobb och mobiltelefoner.

Skatteåterbäring

Det är väl dags igen, kan man tänka. Dags för att få tillbaka alla pengar som man lånat ut nästan gratis till staten...

Allt fler vädrar sina åsikter om svenskarnas sätt att fira att de får tillbaka pengar från Skatteverket, som om det på något sätt vore en positiv sak. Egentligen handlar det ju om att erkänna att man faktiskt inte har koll nog för att betala rätt skatt från början.

Nu ska man kanske inte dra alla över en kam, det finns säkert många som betalar lite för mycket skatt av taktiska skäl, eller andra.

Själv hade jag jämkning för några år sedan, vilket är ytterligare ett tecken på höga ränteutgifter = att man förköpt sig, men det fungerade dåligt, särskilt eftersom Skatteverket därefter själva räknade ut en jämkning som de tyckte såg bra ut, men som inte alls rimmade väl med ändrade räntor, ändrade reseavdrag etc.

Nu jämkar jag inte, priset är att jag får stå med skammen när återbäringen kommer och fundera på om det inte hade varit bättre att motionera mina surt förvärvade slantar på annat sätt istället för att låta Skatteverket lägga beslag på dem under i genomsnitt sex månader.

--

Just nu hanterar jag skatten och frånvaron av jämkning som ett kortsiktigt, bundet, sparande. Räntan på skattekontot är i alla fall lika bra som räntan på ett sparkonto hos Handelsbanken (f.n. 0% på ett vanligt sparkonto, dock får man 0,95% på ett låst "framtidskonto" med rörlig ränta). Skatteverket betalar i och för sig också 0%, men det blir några slantar för den tidiga perioden förra året...

Få människor kan ställa till det så mycket som ekonomer. Statligt anställda ekonomer kan ställa till det ännu mer, länken till räntan på Skattekontot är nästintill omöjligt rörig, om än måttligt enkel att förstå.