Nya Sparkonton+

Avanza har lanserat några nya typer av Sparkonto+. Det kanske är fel att säga att det är Avanza som har startat dem, eftersom det rör sig om nya typer av sparkonton hos Klarna som administreras via Avanza, men det är ett bra initiativ oavsett.

Sparkonto+Klarna finns nu i fyra olika alternativ; obundet (2,25%), med 3 månaders bindningstid (2,80%), med 6 månaders bindningstid (3,00%) och med ett års bindningstid (3,15%).

Nu är det kanske inte några höjdarräntor med avseende på de längre bindningstiderna, men det är ännu en möjlighet till sparande hos Avanza.

Skakig börs

Börsen har varit lite skakig i inledningen på veckan. Trots detta har jag inte gjort några förändringar, bortsett från att flytta över utdelningarna från kapitalförsäkringen till ett av Avanzas Sparkonto+. Idag noterar jag också att räntorna jämnats ut på Sparkonto+ sedan Klarna höjt sin ränta till samma nivå som Collector. Som sagt var, det här med flera olika sparkonton i samma webgränssnitt är en riktig höjdare, tack för det Avanza!

+140% räcker...

Nu ger jag upp, jag säljer Lundin Mining efter en nätt uppgång på 140%. En av anledningarna är att aktien stigit fortare än andra aktörer i samma bransch, en annan är att jag inte känner mig helt bekväm i försöken att avyttra Lundin Mining, kanske därför att jag inte förstår affären.

Nu är det gjort i alla fall, kanske blir det ett återköp i framtiden, det här har varit en av mina favoriter.

På portföljfronten intet nytt

Det var ett tag sedan jag kommenterade investeringarna, så det är dags igen.

Gårdagen gav positiv utveckling av innehaven, annars har det varit en period av nedgångar. Senaste 30 dagarna ligger någon procent plus, vilket är bättre än index. Jag är nöjd med min balanserade portfölj och kommer framigenom att arbeta med att öka på varje enskilt innehav snarare än att hitta nya "vinnare".

Den stora besvikelsen är Ericsson, som gått sämre än väntat oavsett vilken period man tittar på. Men som mina övriga investeringar är det tänkt att vara ett långsiktigt innehav och då är den korta utvecklingen mindre intressant. Min förlust så här långt ligger på 12%, betydligt sämre än övriga innehav, de flesta ligger annars på plussidan.

Bilia tycks ha hittat en ny stabilitet kring 120:-, trevligt att det går såpass bra.

Missa inte heller Avanzas Sparkonto+Klarna, nuvarande ränta är 1,30% vilket är betydligt bättre än att ha sparpengarna på ett räntefritt konto hos någon av storbankerna (Swedbank: 0,90% e-sparkonto, Handelsbanken: 0,20% sparkonto, SEB: 0,75% Enkla Sparkontot).

Handelsbankens Framtidskonto ger 1,25% i rörlig ränta, men pengarna är låsta i minst 12 månader. Man kan så vitt jag förstår ha ett antal Framtidskonton med varierande löptid och flytta vidare pengarna när bindningstiden går ut, men det är betydligt enklare med Avanza.

Bokrecension: Så här kan alla svenskar bli miljonärer av Börjesson, Per

Så här kan alla svenskar bli miljonärer av Per Börjesson.

ISBN: 978-91-7232-162-5 (Adlibris/Bokus)

Per Börjesson är civilingenjör och VD samt huvudägare i Investment AB Spiltan. Han började som aktieamatör och har arbetat sig upp till expert på området. Att han figurerat flitigt i media har delvis gått mig förbi, jag har läst en del av det han skrivit men har inte lagt namnet på minnet.

Boken påminner om Schildfats Vägen till din första miljon som jag recenserat tidigare och den bygger på samma grundidé, nämligen att man genom sparande får ihop stora belopp sett över en längre tid, bara man låter bli att röra sparandet.

Börjessons bok är liksom Schildfats väldigt lättläst. Budskapet är att man ska sätta av 10% av inkomsten till ett rent sparande och att ränta på ränta-konceptet leder till stora belopp på lång sikt.

Ett par mycket intressanta avsnitt i boken behandlar pensionssparande, hur pensionssystemet är uppbyggt och varför det sannolikt kommer att kapsejsa innan många av oss som arbetar idag har hunnit gå i pension. Börjesson predikar också att pensionen till större del borde vara personligt tillgänglig, dvs att ett personstyrt fondbaserat sparande skulle utgöra en större del av den allmäna pensionen.

Börjesson har många åsikter och god insikt i hur finansvärlden fungerar. Han beskriver på ett målande sätt hur investmentbolag, banker, försäkringsrådgivare och andra finansiella institutioner tjänar pengar på sina kunder. Det är intressant läsning som jag hoppas kan bidra till att fler ser banken som en partner snarare än som en tjänare. Dessutom är avsnittet om hur stor den verkliga avgiften är jämfört med den angivna väldigt intressant.

Givetvis görs en del reklam för Spiltan och Spiltan Fonder, men inte så mycket att det stör läsaren. Det talas om vilka fondtyper man ska spara i, vilken typ av aktier och framförallt hur man ska spara (amortering, aktier, kanske fonder, inte pension för att sammanfatta).

Så här kan alla svenskar bli miljonärer är en bra bok, underhållande läsning men kan styckvis framstå mer som ett debattinlägg än som en instruktionsbok. Råden sammanfattas väldigt bra på bokens baksida medan insidan (171 sidor) ger detaljer och utvidgade perspektiv. Som pocket är boken inte särskilt dyr och definitivt värd slantarna.

Portföljrapport

Dags för en liten avrapportering gällande portföljen.

I dagsläget är fördelningen fonder drygt en tredjedel. Målsättningen var från början att ha ungefär halva kapitalet i fonder, men av olika anledningar har jag viktat om. Den viktigaste insikten jag har kommit till är att fondavgifterna spelar en ganska stor roll, därför använder jag mig bara av fonder där jag genom fonden kommer åt en extern marknad (ex Ryssland, Kina, Turkiet) eller en fond med låg avgifter (ex Avanza Zero, utan avgifter).

Resterande två tredjedelar består i dagsläget av tio olika aktier. Vilka kan den nyfikne enkelt lista ut, det är bara att gå igenom mina gamla blogpostningar och se vad som köpts.

Enligt min uppfattning är två av mina aktieposter i bolag som är lite mindre och därför också lite mer riskfyllda. Resten består av relativt stabila storbolag. Direktavkastningen är ca 2,5%, baserat på föregående års utdelning och dagens aktiekurs. Dubbelt så högt som inlåningsräntan, alltså (1,25% på Sparkonto+ Klarna).

Konjunkturinstitutet uppger nu att hushållens och företagens stämning är på topp, det är alltså inte så många som tror på en s.k. double dip, får man anta.

Glöm inte heller att växla in era 50-öringar, om ni har så stor mängd att det lönar sig att gå till banken. Jag tömde spargrisen i panik härom dagen men hittade inte mer än tre 50-öringar i mynthögen som trillade ut. Knappt värt besväret, alltså.

Sedan kan ju den som vill försöka utöka sina bolån senast i morgon, innan bolånetaket införs. Tyvärr är det så att de som skulle behöva utnyttja möjligheten sannolikt redan tidigare hade svårt att få nya lån. För bankerna lånar mer än gärna ut till den som kan betala, inte sant?

Och nu till något helt annat...

Det är fredag. Nästan helg.

Börsen klättrar något, trevligt för dem av oss som har lite slantar sparade. Det är dessutom lönehelg för några av oss, också det kan vara trevligt. Om man har ett sansat synsätt på sparande är det alltså dags att sätta undan en del av lönen, helst 10% till sig själv i syfte att se pengahögen växa.

Portföljen innehåller nu tiotalet olika aktier och jag tror att jag kommer att stanna där ett tag. De innehav som redan finns behöver utökas och jag kan nog tänka mig att byta ut något bolag om det skulle behövas men med min begränsade erfarenhet tror jag att det blir svårt att ha koll på fler än tio bolag.

Ambitionen blir nu att försöka följa bolagen i portföljen och gradvis lära mig vad som kännetecknar en bra investering. Bäst utveckling så här långt har de lite mer riskabla småbolagen i protföljen; Bilia och Lundin Mining.

Uppdatering gällande Vägen till din första miljon

Genom kommentar på bloggen gällande engångskoderna till Nordnet i Tobias Schildfats "Vägen till din första miljon" som jag recenserade för någon vecka sedan har jag fått reda på att de ska fungera nu. Jag har inte verifierat detta själv.

Sparkonto+

Avanza erbjuder via Klarna ett nytt sparkonto, fn med 1,25% ränta. Det slår Avanzas egna ränta (0,69%) och är tack vare sin smidighet ett bra alternativ till andra sparformer.

Fast räntan behöver nog upp mer än så för att jag ska sätta några större pengar på ett räntebärande konto.

Privata Affärer listar löpande de bästa sparkontona.

Skatteåterbäring

Det är väl dags igen, kan man tänka. Dags för att få tillbaka alla pengar som man lånat ut nästan gratis till staten...

Allt fler vädrar sina åsikter om svenskarnas sätt att fira att de får tillbaka pengar från Skatteverket, som om det på något sätt vore en positiv sak. Egentligen handlar det ju om att erkänna att man faktiskt inte har koll nog för att betala rätt skatt från början.

Nu ska man kanske inte dra alla över en kam, det finns säkert många som betalar lite för mycket skatt av taktiska skäl, eller andra.

Själv hade jag jämkning för några år sedan, vilket är ytterligare ett tecken på höga ränteutgifter = att man förköpt sig, men det fungerade dåligt, särskilt eftersom Skatteverket därefter själva räknade ut en jämkning som de tyckte såg bra ut, men som inte alls rimmade väl med ändrade räntor, ändrade reseavdrag etc.

Nu jämkar jag inte, priset är att jag får stå med skammen när återbäringen kommer och fundera på om det inte hade varit bättre att motionera mina surt förvärvade slantar på annat sätt istället för att låta Skatteverket lägga beslag på dem under i genomsnitt sex månader.

--

Just nu hanterar jag skatten och frånvaron av jämkning som ett kortsiktigt, bundet, sparande. Räntan på skattekontot är i alla fall lika bra som räntan på ett sparkonto hos Handelsbanken (f.n. 0% på ett vanligt sparkonto, dock får man 0,95% på ett låst "framtidskonto" med rörlig ränta). Skatteverket betalar i och för sig också 0%, men det blir några slantar för den tidiga perioden förra året...

Få människor kan ställa till det så mycket som ekonomer. Statligt anställda ekonomer kan ställa till det ännu mer, länken till räntan på Skattekontot är nästintill omöjligt rörig, om än måttligt enkel att förstå.

Cirkus Måndag

Som vanligt inleds veckan med tveksamheter av något slag - antingen rusar börsen uppåt på grund av vad som hänt sedan den stängde, eller så faller den som en sten. Idag är det det senare som gäller, tydligen, det mesta faller, även om det verkar som att det skett en liten återhämtning sedan tidigt i förmiddags.

Wibble-kontot är inte riktigt i toppform heller, det finns besparingar men påtvingade köp och reparationer under våren har kostat mer än budgeterat. Detta trots att investeringarna framförallt i kapitalförsäkringarna har ökat, vilket skulle kunna ursäkta en del av förfallet på sparkontona.

Jag tror på att ha flera konton, för olika syften. Ett lönekonto för lön och dagliga transaktioner, ett antal sparkonton med olika syften och så vidare. Det ger översikt och gör det enklare att planera sin ekonomi.

Nåväl, konstiga kommentarer måndag lunch.

Pengar på kontot?

Det här med att ha en buffert kommer tydligen inte helt naturligt för en stor del av befolkningen. Det kanske inte är så konstigt, det är väldigt många idag som lever i nuet och inte tänker på framtiden över huvud taget, kan det tyckas i alla fall.

En rimlig buffert kanske är 2-3 månadslöner för en "vanlig" svensk, det vill säga under förutsättning att man normalt lever nästan på gränsen och konsumerar nästan allt man får in varje månad.

Amortering på befintliga bolån är inte att betrakta som en form av sparande, möjligtvis som en långsiktig investering som man -kanske- kan plocka ut en vinst ifrån, någon gång i framtiden. Men de allra flesta är för blinda för att inse att bostadspriserna faktiskt kan falla.

En höjning av reporäntan med 0,25 procentenheter (25 punkter på bankspråk, ekonomer kan som bekant inte räkna) innebär idag en ökning med 17-18% (1,65/1,40) på ett bolån med låg rörlig ränta. Procentuellt sett är det en rejäl ökning, något som många inte tycks inse. Även på ett dyrare bundet lån är 25 punkter en rejäl ökning, på ett tvåårigt lån med en ränta på 2,5% är 0,25% en ökning med 10% (det borde till och med en ekonom kunna räkna ut).

Var går smärtgränsen för de som köper dyra hus med billig ränta idag?

För att amortering skall kunna ses som ett sparande får man förutsätta att man uppfyller ett antal kriterier:

• Belåningsgraden ska redan idag vara under det som kommer att gälla vid framtida regelsättning, just nu ser det ut som att 85% av värdet blir max redan till hösten.
• Amorteringstakten måste vara högre än farten med vilket boendet minskar i värde. Värdeminskning kan komma av flera orsaker, inte bara att priserna generellt faller utan även genom slitage och förändrade villkor.
• Man måste ha inkomster nog när man väl behöver pengarna för att tillgodose eventuella krav som långivaren kan ha. Utan arbete kan det bli svårt att få lån, likaså om man drabbats av sjukdom eller annat som gör att man inte kan arbeta.

Jag tror att förvånansvärt många bortser från alla tre punkterna. Det är bra att amortera, men det ska inte ersätta andra sparformer, utan mer ses som ett komplement, alternativt som ett sätt att beta av lånen för att få en lägre månadskostnad.