Bildt kvar - vilken lättnad!

Det är med glädje jag noterar att Carl Bildt är kvar i posten som utrikesminister. Det kan behövas för Sverige, och för EU. Bildts blog är läsvärd, inte bara för att han rapporterar från vår omvärld utan även eftersom han visar det politiska arbetet med en öppenhet som våra övriga politiker borde dra lärdom av. Och det utan omotiverade personliga påhopp a la Bodström.

Nu blir det väl som vanligt rabalder kring de nya ministrarna när de ska granskas i sömmarna på ett sätt som på något vis är väldigt typiskt svenskt. Att man inte betalar TV-avgift eller har anlitat svart städhjälp emellanåt säger väl ingenting om den politiska kompetensen?

Lite roligt är det att så länge Bodström inte befinner sig i riksdagen så har Alliansen nästan majoritet - 173 mandat räcker ganska långt, särskilt om V skickar någon på toaletten och MP har någon borta av annan luddig anledning.

Man kan inte annat än förundras över vissa av kommentarerna på GP.se i samband med artikeln om de nya ministrarna. Ett exempel från signaturen "Björn Svensson, metallare":

Nej!

Om man nu lyssnat på folkets röst och respekterat valuslaget, så skulle Jimmie Åkesson självklart haft en post i regeringen. Skandal att man på detta sätt motarbetar ett parti som ska ge folket talan i Riksdagen. Det är dags för djupare förändringar nu!

Personen som skrivit kommentaren är förmodligen inte medveten om att samtliga partier inte är representerade på ministerposterna, förlorarna brukar normalt sett inte få några ministerplatser. I regeringen finns bara Alliansens partier representerade - en regering som trots att den skapats av en knapp minioritet (173 av 349 platser i riksdagen) ändå kommer att leda Sverige.

Jag hoppas att signaturen ovan lagt till epitetet metallare av ren ironi. Är man med i Metall så stödjer man väl per automatik Socialdemokraterna? Eller hur var det nu, vart går medlemsavgifterna? Och hur som helst ligger väl Sverigedemokraterna politiskt väldigt långt till höger? Och Socialdemokraterna till vänster... Eller hur var det nu?

Medial storm

Läget i riksdagsvalet och rösträkningen efter detsamma börjar bli en medial storm. Nättidningarna överträffar varandra i explosiva rubriker och gör allt för att skrämma och förvirra väljarna. Man tar hjälp av experter för att "reda ut" kaoset, samtidigt som man själv bidrar till kaoset med det rakt motsatta budskapet.

Länkarna ovan går till expressen där en expert uttalar sig om att risken för omval är låg, samtidigt som man även skriver att kaoset i Arboga kan leda till omval.

När det gäller media går mycket av deras arbete ut på att skaffa läsare genom att publicera sådant som skrämmer och sådan som folk vill läsa när de är skrämda. Den mediala stormen leder sedan till att medierna överdriver verkligheten genom att de hela tiden refererar till varandra och till den växande skräcken som de själva spridit.

Boken Risk av Dan Gardner beskriver på ett bra sätt varför vi ständigt missbedömer risker och sannolikheter baserat på vårt evolutionära arv. Den kan rekommenderas. Boken berör dessutom varför media ofta driver på varandra utan att inse att de bidrar till elden, snarare än att sakligt beskriva den.

I ett "vanligt" val hade den här typen av olycksfall under rösträkningen aldrig rapporteras men tack vare ett ovanligt jämt läge där Sverigedemokraterna tycks få en betydande roll i riksdagen finns det naturligtvis ett nyhetsvärde i att driva på de här nyheterna.

Carl Bildt har kommenterat saken med att en minoritetsregering snarare är regel än undantag, något som också saknas i medias rapportering.

Om en tid är säkert allt detta glömt.

Tröttsamt, Bodström!

Först får jag be om ursäkt för att jag skrivit Tomas i stället för Thomas de gånger jag nämnt Bodström. Det var inte avsiktligt. Jag ska försöka bättra mig.

Thomas Bodström skrev ytterligare ett inlägg i debatten kring Carl Bildt och Lundin Petroleum i går, det finns att läsa här.

För Socialdemokraterna vore det fenomenalt om Carl Bildt skulle ta en time-out under den tid som rättsprocessen varar, eftersom det sannolikt kommer att ta mycket lång tid. Bodström försöker förtvivlat dra med resten av Alliansen ner i träsket, givetvis med Reinfeldt som första och största mål.

Min bildade uppfattning är att det är bäst för Sverige om Carl Bildt fortsätter som utrikesminister, åtminstone tills dess att det konstaterats att han sannolik har begått ett brott. Det räcker alltså inte i mina ögon med att ett företag där han ingått i styrelsen har gjort något fel - han måste även ha känt till och sanktionerat handlingarna för att det ska vara brottsligt i mina ögon.

Nu har inte jag samma rättsuppfattning som fotbollsspelare i allmänhet och Thomas Bodström i synnerhet, men jag tror att min rättsuppfattning ligger närmare gemene man än vad Bodströms gör.

Personligen tror jag att det skulle uppfattas som underligt i det internationella samhället om Sverige får för sig att smutskasta fredsmäklaren från Jugoslavien. Carl Bildt var först EU:s utsände under Balkankonflikten och senare även FNs generalsekreterares sändebud i Balkan.

Bildt kommenterar - med en gnutta smutskastning

Carl Bildt kommenterar nu på sin blog Sudan-affären och Tomas Bodströms närmast maniska fokus på frågan.

Liksom förra gången jag jämförde de här individernas retoriska förmåga så är Bildt både välartikulerad och försiktig i sin kritik av Bodström. Det får honom dels att framstå som oskyldigt anklagad, dels som en betydligt mer vänligt sinnad individ. Han låter dessutom Bodström komma undan ganska billigt, med en kommentar om att det är "valnerverna" som spökar. Fullkomligt lysande!

Jag har svårt att hitta några kommentarer på Expressen och Aftonbladet, intresset är svalt just nu då det finns annat att fokusera på. Att utredningen dessutom kan komma att ta väldigt lång tid gör att Bodströms begäran om att vår tids främste utrikesminister skall ta en "time-out" bara är korkad.

Lundins aktier faller svagt idag, liksom resten av börsen.

Trött på sossarna...

Det har börjat låta en del i sosseleden, min misstanke är att det är uppviglaren Bodström som varit i farten, han var ju trots allt först.

Naturligtvis är det beklämmande att vår utrikesminister blivit inblandad i något som skulle kunna vara folkrättsvidrigt. Samtidigt är Carl Bildt i mina ögon den bäste utrikesminister vi haft - han är känd, han har kontakter och han syns. Dessutom har han ett sätt att uttrycka sig som är genomtänkt och artikulerat, till skillnad från Bodströms brutala blog (bbb).

Personligen är jag lite orolig för var det här kan komma att sluta, och vilken position det ger oss på sikt. Skriks det tillräckligt mycket behövs inte ens en rättegång för att det ska kunna gå åt skogen. Bodström själv förfasades ju över Asks påhitt med färgglada kuvert till misstänkta sexköpare, nu drar han åt andra hållet och försöker döma utrikesministern på förhand.

Ironin är påtaglig - Bodströmsamhället är Bodströms vision om en trygg framtid. Tomas Bodström vill införa ett övervakningssamhälle som ligger i linje med det tyskarna försökte åstadkomma på 1930- och 40-talen. Allt för att skydda den allmäne medborgaren som enligt Bodstöm är för dum för att inse sitt eget bästa. Och den som har rent mjöl i påsen har ju ingenting att frukta, eller hur?

Jag gillar dock Bodströms grepp för att slippa kommentarer och en öppen diskussion. Han tillåter nämligen inte att man lämnar anonyma kommentarer. Och lämnar man en signerad kritisk kommentar hamnar man väl i Gulag så snart Bodströmsamhället tagit över makten med Überführer Bodström i spetsen.

Suck.

Lundin Petroleum

Blev lite nyfiken på Lundin Petroleum efter den senaste tidens skriverier från Tomas Bodström, som verkar vara en av få som hakat upp sig på bolaget och dess påstådda brott mot mäsnkliga rättigheter.

Tittar man på aktieguiden för Lundin Petroleum hos Avanza finns det inte mycket som tyder på någon kris till följd av den senaste tidens prat om utredningar. Kursen har mestadels gått neråt sedan mitten av 2008.

Bodström har för övrigt hängt upp sig på det till den milda grad att när media nu inte lyckas skapa negativa rubriker kring Bildt, så tycker Bodström att Bildt åtminstone borde ta en time-out. Eller hur det nu var.

Det kanske är dags att börja skilja på sak och person?

Själv har jag svårt att tänka mig att Bildt själv varit aktivt initativtagande till något som påstås ha börjat ett drygt decennium innan han kom in i bolaget och dessutom tror jag inte att det svenska bolaget och dess ledning heller har varit särskilt drivande i folkmordsfrågan.

LUPE låg i min intressesfär för ett tag sedan, men jag tror att oljeprospektering är lite väl riskabelt för att jag ska våga ge mig in i bolaget utan att ytterligare sätta mig in i det först. Dessutom vill jag inte sumpa mina chanser att bli utrikes-(eller för den delen justitie-)minister i framtiden.

Retorik 101

Ursäkta att jag lånar "101" från det stora landet i väst (bland andra) som ofta använder just 101 för att indikera att det är en grundkurs i något ämne.

Idag, kära studenter, ska vi jämföra retoriken hos två slumpmässigt valda politiker. För att göra det enkelt har jag valt Carl Bildt och Tomas Bodström.

Retorik är ett viktigt verktyg för politiker liksom för advokater. Retoriken i sig borde alltså vara väldigt viktig för de här två personerna, eftersom de båda är offentliga personer med politisk inriktning. Den ena har dessutom valt att titulera sig advokat och den andra har betydande erfarenhet från internationella politiska uppdrag där man som bekant ofta förväntas kunna uttrycka sig retoriskt även på andra språk.

-

Carl Bildt gör i sitt senaste inlägg en snygg passning till oppositionen där han beklagar att de inte varit mer aktiva när det gäller interpellationsdebatter. För mitt otränade öga ter det sig nästan som om Bildt genom sin beklagan försöker belysa två saker - utan att egentligen säga det rakt ut.

För det första, och mest uppenbara, vill han understryka att han tycker att oppositionen inte har gjort sitt jobb och att de som röstar på oppositionen borde ifrågasätta vad deras folkvalda politiker egentligen håller på med.

Den andra poängen, som kanske bara existerar i min inbillning, är att han lyckas ge sken av att oppositionen faktiskt har så svårt att hitta brister i alliansens politik, speciellt utrikespolitiken, att de inte har något att "komma med".

Carl Bildt är en skar retoriker, en bra politiker och genom sina internationella insatser även en hedervärd svensk medborgare.

-

Tomas Bodström lider lite av att jag, och säkert fler med mig, inte tycker om honom som person. I sitt senaste inlägg försöker han smutskasta oppositionen, dock inte Carl Bildt den här gången som det vanligtvis är utan centerpartisten Sven Bergström.

På ett rättframt och banalt sätt påpekar Bodström det han vill belysa - nämligen att Bergström gjort en helomvändning och att det faktum att Centern inte kan stå fast vid ett 30 år gammalt beslut är ett bevis på att de inte kan stå fast vid sin egen ideologi.

Vid kärnkraftsomröstningen var Torbjörn Fälldin statsminister. Omröstningen var en panikslagen respons på kärnkraftsolyckan i Harrisburg 1979 - en olycka som var relativt ofarlig jämfört med t ex Tjernobyl.

Det fanns i omröstningen tre alternativ - Ja, Nej och det som senare på lite skämtsamt sätt kallats för Kanske. Mer information finns på Wikipedia.

Det intressanta här är att inget politiskt parti hade mod och/eller kunskap nog att ställa sig bakom en fortsatt expansion av kärnkraften. För att förtydliga så menar jag med orden "inget politisk parti" att inte heller Socialdemokraterna ville ha en fortsatt expansion.

Det är lätt att vara efterklok men i nuvarande läge med stundande Peak Oil och andra katastrofer av mer eller mindre allvarlig karaktär kan kärnkraften vara den enda rimliga vägen framåt - i alla fall om vi vill bibehålla vår livsstil så som den är idag.

Jag beklagar den långa utläggningen om kärnkraften.

-

Slutsats

När det gäller de här två exemplen på retorik står Carl Bildt som klar vinnare. Dels ger han en känga åt oppositionen utan att det framstår som ett krig i sandlådan, dels lyckas han enligt min uppfattning ge ytterligare indikationer på finurligt dold retorik. Att han dessutom fokuserar inlägget på något helt annat än direkt smutskastning är väldigt elegant.

Bodström börjar å andra sidan med sin smutskastning redan i titeln på inlägget, som han dessutom skrivit på ett för det svenska språket felaktigt sätt - han inleder rubriken med liten bokstav - det blir minuspoäng på det. Titeln är "Likheten mellan den dödsdömde och centerpartiet".

-

Vad får jag för poäng för min retoriska analys?

P.S. Ifrågasätt inte slumpmässigheten - jag tog helt enkelt de två bloggar som låg längst upp i min prenumerationslista hos Google Reader. D.S.

Bodström & Bildt

Alltid något att förkovra sig i... Bodström försöker skapa opinion gällande Bildts inblandning i de påstådda folkrättsbrott som Lundin Oil påstås ha orsakat.

Smutskastning är väl för fega och svaga, inte för starka modiga män som har spelat fotboll och som dessutom har varit ministrar?

Det är bra ur folkrättsperpektiv att frågan utreds, naturligtvis.

Men det känns oerhört fjantigt att Bodström upprepade gånger försöker få det att låta som om det är Bildt personligen som är ansvarig, inte minst eftersom han både var styrelseledamot och dessutom ägde aktier i bolaget. På dessa grunder kan man, om man har fått för många fotbollar i skallen, dra slutsatsen att personen för egen vinnings skull har orsakat tusentals människors lidande och död.

Jag gillar starkt att Bildt själv inte kommenterar Bodström på sin blog. Antingen har han inte tid att läsa den, eller så bedömer man helt enkelt att det inte är värt besväret. Ett tredje alternativ är förstås att han förlitar sig på mig som källa till mothugg. Det känns tryggt.

Jag är inte bitter...

Av någon anledning heter Tomas Bodström favorithatobjekt Carl Bildt. Jag har inte riktigt förstått varför, men föraktet är tydligt i de flesta av Bodströms barnsliga påhopp.

Titta bara här.

Jag följer både Bodströms och Bildts bloggar, förresten. Bildt för att han öppnar upp och visar vad utrikespolitiskt arbete faktiskt innebär, Bodström eftersom... Ja, jag vet nog inte riktigt, kanske därför att han skriver och det är intressant att se hur någon som tycker att övervakning alltid är motiverat resonerar.

Påhoppet ovan handlar i korthet om att Bildt borde straffas för ett (enligt Bodströms beteckning) folkrättsbrott som Lundin Petroleum enligt uppgift begått under perioden 1997-2003. Bildt var nämligen styrelseordförande i Lundin Petroleum från 2001 till 2006, då han tvingades avsäga sig uppdraget eftersom Bodström och hans kumpaner inte tyckte att det rimmade väl med hans uppdrag som utrikesminister.

Om övergreppen nu rapporteras ha upphört 2003, vad är det då som säger att Bildt visste om och aktivt deltog i dem och att han inte var en del i arbetet att "städa upp" och få ordning på verksamheten?

Själv tycker jag att Bodströms roll som advokat starkt borde ifrågasättas, han har för det första inte riktigt alla hästar hemma och för det andra så passar det väldigt illa med det riksdagsuppdrag som han har parallellt men som han inte bryr sig om när advokatarvoden finns att hämta på kontoret.

Dagens sandlådepolitikslektion är därmed avslutad.