torsdag 23 september 2010

Skuldsättningen ökar

För några dagar sedan publicerade Cornucopia? en graf över det svenska folkets ökande skuldsättning. För egen del stämmer inte bilden, de egna skulderna minskar med varje månad snarare än ökar, men med rådande bomarknad är det inte konstigt att genomsnittsskulderna ökar.

För egen del känns det skrämmande att ta stora lån. Att överbelåna känns inte som rätt väg att få det man vill ha, snarare bör man vara försiktig och inte leva över sina tillgångar (helst) eller i varje fall inte över sina inkomster.

Vårt samhälle uppmuntrar som sagt var skuldsättning och belåning, vi ser det som en rättighet att alla ska ha en villa och minst en bil. Räntorna på våra lån ger skattereduktion och bankerna uppmuntras till att låna ut pengar.

Läs inlägget ovan och framförallt titta på grafen. Det enda jag saknar i grafen är prisutvecklingen på våra boenden, som på grund av ovanstående uppmuntran även leder till en skrämmande ökningstakt.

Medial storm

Läget i riksdagsvalet och rösträkningen efter detsamma börjar bli en medial storm. Nättidningarna överträffar varandra i explosiva rubriker och gör allt för att skrämma och förvirra väljarna. Man tar hjälp av experter för att "reda ut" kaoset, samtidigt som man själv bidrar till kaoset med det rakt motsatta budskapet.

Länkarna ovan går till expressen där en expert uttalar sig om att risken för omval är låg, samtidigt som man även skriver att kaoset i Arboga kan leda till omval.

När det gäller media går mycket av deras arbete ut på att skaffa läsare genom att publicera sådant som skrämmer och sådan som folk vill läsa när de är skrämda. Den mediala stormen leder sedan till att medierna överdriver verkligheten genom att de hela tiden refererar till varandra och till den växande skräcken som de själva spridit.

Boken Risk av Dan Gardner beskriver på ett bra sätt varför vi ständigt missbedömer risker och sannolikheter baserat på vårt evolutionära arv. Den kan rekommenderas. Boken berör dessutom varför media ofta driver på varandra utan att inse att de bidrar till elden, snarare än att sakligt beskriva den.

I ett "vanligt" val hade den här typen av olycksfall under rösträkningen aldrig rapporteras men tack vare ett ovanligt jämt läge där Sverigedemokraterna tycks få en betydande roll i riksdagen finns det naturligtvis ett nyhetsvärde i att driva på de här nyheterna.

Carl Bildt har kommenterat saken med att en minoritetsregering snarare är regel än undantag, något som också saknas i medias rapportering.

Om en tid är säkert allt detta glömt.

Investmentbolag

Det kändes som att det var dags för ett köp nu när börsen ändå faller. Det fick bli ett investmentbolag, Ratos.

Ratos är intressant främst på grund av en hög direktavkastning, men också eftersom bolaget blivit populärt bland många andra sparare. Jag har varit på jakt efter ett investmentbolag för att få en aktie i portföljen som speglar ett bredare innehav, vilken jag tror att Ratos gör.

För övrigt verkar Swedbank ta en större nedgång idag, det drabbar portföljen negativt.

onsdag 22 september 2010

Är nedgången en följd av valresultatet?

OMX gick ner 0,75% idag, aktierna i min portfölj stannade på -0,4% men fonderna på -1%. En sänkning av innehaven alltså, men inte så farligt.

Valets utfall är fortfarande osäker, men det börjar klarna till ett läge där Alliansen fortfarande inte får majoritet. Det är beklagligt, det är givetvis enklare med en regering som helt klart styr och ställer som den själv vill. Det återstår att se om Mona Sahlin sviker sina ideal och väljer att bilda en majoritetsregering med Sverigedemokraterna. Det hade inte förvånat mig, men som tur är krävs att både Vänsterpartiet och Miljöpartiet är med på ett sådant samarbete och det hade förvånat mig.

De goda nyheterna kring Lundin Petroleum gjorde att jag var nära ett köp där, men jag slutförde aldrig ordern. Jag har redan ett bra innehav i Lundin Mining och det känns som att det räcker med Lundin i min portfölj efter det. Jag är för osäker på bolagens inbördes förhållande för att gå in i båda samtidigt. Lundins påstådda folkrättsbrott gör att jag med spänning ser fram emot att under de närmsta fyra åren fortsätta med välrenommerade Carl Bildt som utrikesminister!


(M)ajoritetsregering?

Trots de mediala försöken att få valvakan i söndags att framstå som något spännande är det den slutgiltiga rösträkningen som sker just nu som tycks bli den verkliga nagelbitaren. Knappt 300 röster från rätt distrikt kan göra hela skillnaden.

Rösträkningen går att följa "live" hos Valmyndigheten. På samma plats finns även en lista över hur många röster övriga partier har fått samt en roande lista över de partier som handskrivits på valsedlar men som inte existerar.

Värt att notera är att Piratpartiet får 0,63% av rösterna och Feministiskt Initiativ 0,38%, så här långt. PP ligger alltså betydligt bättre till än Fi. Det tragiska med de här siffrorna är att dessa 1% av rösterna hade kunnat bli avgörande för övriga partier, om de som lagt sina röster på PP och Fi istället valt att rösta på de rödgröna, eller på alliansen.

Det är lätt att vara efterklok.

tisdag 21 september 2010

Valets påverkan på börsen

Det talades mycket om hur valresultatet skulle synas på börsen, men i mina ögon ser det ut precis som tidigare. Gårdagen orsakade en liten uppgång där min portfölj tycks följa index. Dagens handel ser möjligtvis lite mer positiv ut, men det är för tidigt att säga än.

Swedbank har varit starkt de senaste veckorna, skönt att se att banksektorn tycks återhämta sig.

Nu gäller det bara att krisen är över och att vi inte kastas in i en ny omgång. Med tanke på valresultatet skulle man kunna tro att så är fallet, tidigare har Sverige styrts av högern då det varit dags för kris. Kan man använda valresultatet som ekonomisk termometer, tro?

Hur Sverigedemokraterna kommer att påverka det ekonomiska klimatet är omöjligt att säga. Visserligen har övriga partier ansträngt sig till det yttersta för att frysa ut dem så här långt (i två dagar) men det lär inte hålla i längden. En brasklapp för att Alliansen fortfarande kan få egen (M)ajoritet, det är tydligen ganska få röster som saknas.

Uppdatering gällande Vägen till din första miljon

Genom kommentar på bloggen gällande engångskoderna till Nordnet i Tobias Schildfats "Vägen till din första miljon" som jag recenserade för någon vecka sedan har jag fått reda på att de ska fungera nu. Jag har inte verifierat detta själv.

måndag 20 september 2010

Felanaly(S)

Socialdemokraterna måste undra vad som gick fel i valet.

I Göteborg gör S ett riktigt dåligt val och tappar sex mandat, samtidigt som M knappar in. Vad som hände på riksnivå vet de flesta redan vid det här laget. Det kan också vara så att det rödgröna samarbetet kommer att avbrytas.

En helt ovetenskaplig analys av läget får mig att tro att det beror på kvinnorna i toppen - Mona Sahlin och Anneli Hulthén.

Först och främst är arbetarrörelsens medlemmar inte direkt de mest jämställda männen i samhället. På verkstadsgolvet råder en helt annan jargong och kamratskap än vad det gör i politikens korridorer. Att ha en kvinnlig ledar fungerar säkert om det är rätt kvinna i toppen, men båda de här damerna har en tendens att göra sig opopulära.

Att Hulthéns radioreklam lät som talsyntesen på en gammal Commodore 64 från 80-talet gjorde inte saken bättre. Ska inte en politiker ha talets gåva, även om han eller hon läser innantill?

Och Mona Sahlin har aldrig gjort något gott intryck, att hon har fuskat och fifflat och dessutom åkt fast som få andra är allmänt känt. Men ändå blir hon partiledare för ett arbetarparti där hatet mot den fuskande överklassen är starkt betingad.

De första TV-uttalandena igår kväll var otrevliga och ohyfsade från både Sahlin och Hulthén. De snäste åt kamerorna och betedde sig som väldigt dåliga förlorare.

En sista fråga - när ska LO inse att man inte representerar sina medlemmar genom att hjälpa ett enskilt parti i valkampanjen? De dagar då alla arbetare var Socialdemokrater är förbi - om det någonsin existerat något sådant.

Nu gäller det att ta ansvar...

Igår undrade jag om Sverige verkligen har mer än ett parti, jag tycker personligen att alliansen och de rödgröna ligger nära varandra. Under valvakan visade det sig att det faktiskt är så, Sverigedemokraterna hade jag mer eller mindre räknat bort.

Sverigedemokraterna tycks ha störst stöd i södra Sverige, den del av Sverige som historiskt sett är minst svensk och mest dansk. Själv tycker jag att det är ironiskt, att landområden som införlivades i Sverige först under senare delen av 1600-talet är grogrund för ett parti som säger sig sätta Sverige i första hand.

Med det sagt så kan man gå vidare till analysen av hur partierna betedde sig i går kväll. Vad man än tycker om Sverigedemokraterna så är de invalda i riksdagen av folket, de har större folkstöd än både Vänsterpartiet och Kristdemokraterna. Det faktum att de kan bli invalda trots att övriga partier inte ens vill ta i dem med tång visar, faktiskt, att vi har en demokrati.

De rödgröna vägrar samarbeta med Alliansen och Alliansen själv har inte idag ensam majoritet i riksdagen. Frågan är då vems ansvaret är för att se till att vi inte hamnar i en situation där de rödgröna så totalt stänger dörren för samarbete att Sverigedemokraterna ändå får en betydande roll i riksdagen.

Det är naturligtvis skönt att den Socialdemokratiska epoken är slut, om det nu går att bilda en minoritetsregering i det nu rådande läget. Jag tror att det värsta som kan hända just nu är att Sverige går till omval, vad händer i så fall?

Reinfeldt öppnar för samarbete med Miljöpartiet, som snabbt säger sig vara ointresserade av att styra tillsammans med Moderaterna. Jag tolkar det som att Miljöpartiet föredrar en regering som måste låta sig styras av Sverigedemokraterna. Återstår att se hur rumsrena Sverigedemokraterna har blivit, att öppet vilja begränsa invandringen är i sig inte främlingsfientligt.

Jag undrar hur Socialdemokratens valfiske i förorterna har fallit ut. Risken är att det är den typen av aktioner som har minskat Alliansens mandat och istället öppnat för Sverigedemokraterna. Desperata åtgärder slår ofta tillbaka på något sätt. Valdeltagandet är rekordhögt, vilket innebär att vi nu är mer demokratiskt representerade än tidigare.

Några frågor kvarstår:

Vart tog Piratpartiet vägen?

Hur lång tid tar det innan Mona Sahlin avgår? Hon är arrogant, otrevlig och en dålig förebild för svenska folket. Thomas Bodström framhäver att hon har tre gånger så lång erfarenhet av att sitta i regeringen som Fredrik Reinfeldt. Skulle det vara positivt???

söndag 19 september 2010

Har vi mer än ett parti i Sverige?

Det talas givetvis mycket om valet idag, om slutspurt och kampanjavslut, om rödgröna och alliansen, men vad har vi för val egentligen?

De båda blocken ligger nära varandra. Många tycks inte förstå det eller är för inbitna på sin egen religiösa tro på ett parti för att lyfta blicken och inse hur lite det egentligen skiljer. Och faktum är att det kan skada Sverige på sikt.

Trots att jag är ointresserad av utgången av valet har jag ändå planerat att sitta uppe och valvaka. Något onödigt, kan tyckas, eftersom valet inte är helt avgjort förrän om någon dag eller så, när samtliga röster räknats.

Sverigedemokraterna har möjlighet att komma in i riksdagen, vissa opinionsundersökningar visar på att de kan nå 4%-spärren. Det har blivit en hel del liv om det i media och i debatterna mellan de andra partierna. Att politikerna gapar om att "låsa ute" ett folkvalt parti från regeringen tycker jag är oerhört fascinerande. Om nu folket lägger sin röst på Sverigedemokraterna så har väl de andra politikerna en skyldighet att följa folkets röst? Eller?

Jag vill lika lite ha Sverigedemokraterna i en vågmästarroll som jag vill ha Miljöpartiet eller Piratpartiet där. Att ett parti som har fått en bråkdel av rösterna ska få någon som helst makt är egentligen absurt. Eller?

Samtidigt gör det mig lite förvirrad att Socialdemokraterna anstränger sig till det yttersta för att få folk som egentligen är ointresserade av politik till vallokalerna för att rösta. Det känns desperat att åka runt i Bergsjön i Göteborg och räfsa ihop röstberättigade för att på det sättet få fler röster. Eller?

Och varför skyltar man med Mona Sahlin nu när man har möjlighet att gömma henne i en debatthåla någonstans och hoppas på att de väljare som inte gillar henne helt sonika glömmer bort att hon finns, på själva valdagen?

För egen del vill jag ha Alliansen kvar. Hur det blir med det lär vi väl (nästan) veta om några timmar.

Dags att rösta!

För en hel del svenskar är det så dags att gå och rösta nu. Att fritt kunna förtidsrösta är en bra början, men jag skulle hellre vilja rösta med e-legitimation och röstkort på nätet, varför går inte det? Det har säkert något med integritet och problematiken med att fastställa att det verkligen är rätt person som röstar att göra... Men visst hade det varit skönt?

Jag blir lite fundersam över att man tydligen kan bestämma sig för vad man ska rösta på när man befinner sig i valbåset, borde man inte ha bestämt sig tidigare? Anledningen till att en vallokalsundersökning kan visa att det finns ett sådant beteende kan givetvis vara att många inte vill uppge vad de ska rösta på innan de går in i vallokalen ("Nej, jag har inte bestämt mig än.") alternativt att man vet vilket block man ska rösta på, men inte vilket parti.

fredag 17 september 2010

Vad är en arbetarklass egentligen?

Valrörelsen i år är väldigt förvirrad och förvirrande, tycker jag.

Att Reinfeldt skall stå som medial vinnare bland de två statsministerkandidaterna är närmast självklart, men jag tror att det till stor del beror på att Socialdemokraterna insett att Mona inte har en chans i media och därför försökt gömma henne så gott det går i väntan på att kunna byta ut henne efter valet (mitt tips: Bodström).

DN har för övrigt en intressant grafisk presentation av den politiska opinionen under de senaste decennierna, den är tankvärd.

Samtidigt handlar de flesta debatter som jag har sett om arbetarklassen, arbetarklassens barn och arbetarklassens pensionärer. Men vad menar man med arbetarklass, egentligen?

Enligt gammalsocialistisk teori och praktik är arbetarklassen de som verkligen utför fysiskt arbete och ofta ett på något sätt socialt nedvärderat sådant. Men finns det en underbetald arbetarklass idag? Och varför skulle arbetarklassens barn ha det sämre i skolan eller ha sämre förutsättningar i skolan? Till och med vänsterförespråkaren Jan Guillou har skrivit om att vänsterns skolpolitik ("alla ska ha lika dåliga förutsättningar") rimmar illa med deras socialistiska ideal. Artikeln är läsvärd och Jan Guillou slår huvudet på spiken i betygsfrågan.

Tyvärr verkar det som att många Socialdemokrater har blivit förblindade av sin egen politiska allians i den rödgröna obeslutsamheten - man har helt enkelt en så spretig politik att man i olika frågor går från Sovjetisk kommunism till Sverigedemokratisk höger utan att blinka. Fascinerande.

För att gynna arbetarklassen, som i mina ögon omfattar alla som "förvärvsarbetar" måste man se till att även gynna de i arbetarklassen som lyckas. Man kan inte straffa bort höga löner med höga skatter, det enda man uppnår är att höga löner måste bli ännu högre för att motverka skatteeffekten. Man bör dessutom se till att de som arbetar får det bättre och att de som inte arbetar inte har det för bra. Det får inte bli lönsamt att sitta hemma på socialbidrag.

Samtidigt måste man försöka alla medel för att få in folk på arbetsmarknaden igen, långvariga sjukskrivningar leder i värsta fall till isolering från samhället och gemenskapen. Där finns dock en annan brist - handläggarna på Försäkringskassan, till exempel, vill så gärna visa att Alliansen har fel att de tvångsutskriver folk från sjukförsäkringen utan att följa gällande regler. Men det är rätt att med alla medel försöka få in långtidssjukskrivna på arbetsmarknaden igen genom att hjälpa till med rehabilitering och med att försöka hitta andra, alternativa arbeten och arbetsuppgifter.

Nej, det blev för mycket politik i det här, igen...

Premiepensionsuppdatering

Premiepensionen går väl sådär, i år ligger jag strax över nollstrecket vilket måste anses vara väldigt dåligt med tanke på att svenskt index ligger på dryga 16%. Samtidigt är en årlig tillväxt på några procent tydligen tillräckligt för att man ska få en bra pension, men det är jag skeptisk till.

Jag har en HQ-fond i portföljen, överväger att byta ut den mot något annat. Samtidigt funderar jag över hur mycket min inställning färgats av media och vad som hänt kring HQ Bank den senaste tiden. Jag har faktiskt valt fonden av en anledning, även om det är lätt att bortse från det om man går på magkänslan. Nej, den får vara kvar ett tag till.

Jag har även Avanza Zero i portföljen, ett bra val om man vill ha en indexfond. Den har inga avgifter, lägre avgifter än så går inte att hitta. Tyvärr har jag under en tid varit utan svensk indexfond i portföljen, någon kanske minns att jag förlorade en del på guld i somras?

Intressant är att Avanzas egen premiepensionsportföljstrategi har gett -0,6% hittills i år.

Boendekalkyl - Del 1

Bankerna arbetar med vad jag antar är dyra programvaror för att skapa snygga kalkyler till blivande husköpare, men faktum är att de bara tar hänsyn till det mest fundamentala. Ska man komma någonstans behöver man ett fåtal egna verktyg och lite matematiska baskunskaper.

Vid mitt husköp satte jag ihop ett kalkylblad som ser ut exakt som de utskrifter som bankerna gav. Värdena är väldigt beroende av varandra (t ex är skatt beroende av kommunalskattesats och inkomst, räntautgivter och ränteavdrag beror på lånets storlek och räntesats osv) och därför lämpar sig Microsoft Excel, Openoffice.org Calc eller Google Documents Calc utmärkt för syftet.

Själv valde jag Excel med en kopia uppladdad till Google Docs så att jag hade kalkylen tillgänglig för test om jag så ville. Att ha bladet i egen regi snarare än på webben innebär att man får bättre möjligheter att göra olika kalkyler som man kan jämföra, t ex olika boenden och olika prisnivåer.

De data som man behöver är samma som banken kommer att fråga efter:
  • Pris, taxeringsvärde, byggnadsår, eventuella existerande pantbrev - Taxeringsvärdet kanske är av mindre intresse just nu då man oftast inte har en taxeringsvärdesberoende fastighetsskatt, men det kan vara bra att ha med i kalkylen eftersom fastighetsskatten i högsta grad är beroende av vem som har majoritet i riksdagen. Byggåren var tidigare intressant eftersom nybyggnationer hade reducerad fastighetsskatt.
  • Löneuppgifter - här nöjer sig bankerna ofta med muntliga uppgifter, de kommer ändå att ta en kreditupplysning där de föregående årens faktiska uppgifter syns.
  • Egen insats - från första oktober blir det svårare att låna mer än 85% av kostnaden. Notera att Finansinspektionen rekommenderar att banken inte lånar ut mer än 85% av köpeskillingen, men det finns ingen lag som hindrar det.
  • Möjliga lån och räntesatser - Fördela lånebeloppet på en eller flera olika lån med olika räntesatser, t ex bundet 5 år, rörligt etc. Här är egentligen den stora nyttan med ett kalkylblad - man kan justera räntor och lånens storlek och se hur det påverkar ekonomin. Dessutom kan man se konsekvenserna av att låna mer eller mindre, om man har kapital tillgängligt.
Det rekommenderas att man efter boendekostnaden har omkring 5.000 kronor per vuxen och ungefär halva det beloppet per barn kvar att leva på. Personligen tycker jag att det är väldigt lågt räknat, det kan vara svårt att ha ett rikt liv med de nivåerna.

För att summera så rekommenderar jag att man sätter upp en egen, ärlig, kalkyl och att man är ärlig mot bankerna. Utnyttja läget om det går, tänk på banken som en långsiktig affärspartner snarare än ett institut som är skyldigt att hjälpa dig med finansieringen av ditt drömboende.

Konsumentverket har en sida om boende och bolån, Om Boende. Den innehåller säkert en hel del nyttig information men vid första ögonkastet tyckte i alla fall jag att den kändes informationsfattig.

torsdag 16 september 2010

Mer om dubbdäck och trafiksäkerhet

Dubbdäcksinlägget igår genererade en hel del trafik och en massa kommentarer. Trevligt!

Aftonbladets Robert Collin kommenterar i sin blog en intervju som gjordes i ABC-nytt (lokalnyheterna i Stockholm) där miljöpartiets Yvonne Ruwaida diskuterade dubbdäcksförbudet kontra den nya rapporten från Trafikverket.

I min åsikt har vi våra svenska bilföretag att tacka för mycket av trafiksäkerheten vi har idag. Kanske inte så mycket för vad de har gjort det senaste året, utan snarare för vad de har gjort de senaste 10-20 åren. Volvo och Saab är stora på den svenska marknaden och i Europa och deras säkerhetstänk är anpassat för svenska förhållanden.

Man ska komma ihåg att det är i de oväntade situationerna, ofta i stadstrafik och i kökörning, där dubbdäcken behövs mest. På en isig vägbana inne i stan eller på någon av genomfartslederna hjälper inte elektroniska system till för att stoppa mindre allvarliga olyckor. Det är det som är farligt för våra barn, vintertid. Och nu varnar Trafikverket för att många föräldrar släpper ut barnen i trafiken för tidigt, samtidigt som man gör vägarna mindre säkra vintertid.