För en tid sedan gjorde media stor affär av att det hösten 2012 antogs studenter till vissa lärarutbildningar som hade 0,1 som resultat på högskoleprovet. Nu tvingas regeringen göra något åt saken (SR, SvD, Aftonbladet), man inför åtgärder för att förhindra att de som har "bristfälliga förutsättningar att gå färdigt" inte heller har på utbildningen att göra.
Det här är intressant, fast av helt andra anledningar. Egentligen säger inte ett dåligt resultat på högskoleprovet särskilt mycket. Man kan ha låtit bli att svara på frågorna av någon anledning, fått dåligt resultat och ändå blivit antagen genom högskoleprovet eftersom antagningsgruppen för vanliga betyg redan var full. Resultatet på högskoleprovet säger absolut ingenting om betygen i gymnasiet.
Problemet med för låg kunskap hos de som blir antagna till högskolorna ligger inte i dåliga rutiner för hur man hanterar högskoleprovet utan snarare på den kunskap eleverna har med sig från grundskolan och gymnasiet. Och om de inställningar till samhället man förmedlar i grundutbildningarna. "Alla ska med" skanderades det i senaste valet och det gäller särskilt grundskolan, där man idag har hundratals anledningar att ge även de som inte har kapacitet att klara av ett ämne godkänt.
Svenska skolan skulle må bra av att återinföra viss begåvningsindelning i klasserna. Se till att satsa på de som behöver det mest! Hade man haft gradering på klasserna hade man kunnat anpassa undervisningen efter eleverna i större utsträckning, liksom man tidigare gjorde i allmän och särskild matematik/engelska. Utan att någon skulle bli lidande. De som är lite bättre hade fått lite svårare utmaningar och de som har mer behov av hjälp hade kunnat tilldelas extra resurser, resurser som idag går åt till att hålla ordning på blandklasser där en fjärdedel av eleverna är understimulerade och en annan fjärdedel inte förstår någonting. Och resterande hälft är helt uttråkade.
Det är dags att omvärdera skolan och skapa ett strukturkapital för framtiden!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar