Inte bara Saab

Dags för en kommentar gällande PPM.

För det första glädjer det i alla fall mig att man nu gjort en direkt redirect av www.ppm.nu till www.pensionsmyndigheten.se, tidigare fick man se ett meddelande om att man skrivit fel adress och att man skulle lära sig den nya adressen, men nu är alltså de båda vägarna in likställda vilket är skönt för lata människor som mig.

Annars kan man säga att årets utveckling är ganska dålig. Det lilla kapital som halkat in på Premiepensionen kan man lika gärna försöka maximera avkastningen på så gott det går (på egen hand, varför betala en massa avgifter för att få information som inte garanterar bättre avkastning?). Men det går inte så bra, till och med delen som ligger i räntefonder drabbas av förluster.

Det är en del av Premiepensionslotteriets problem - man kan inte ens lägga pengarna i något som garanterar att man inte förlorar kapital, dvs ett sparkonto eller motsvarande. Fonder av olika slag kan alltid gå ner, även "säkra" räntefonder och periodvis kan det vara bättre att låta pengarna vila på ett rent räntebärande konto. Men det alternativet finns inte.

Ja, men Saab då?

Det är fortfarande hett kring Saab. Tidningarna spekulerar i olika anledningar till att affären drar ut på tiden, men visst känns det hela lite bekant? Redan när Koenigsegg försökte köpa Saab drog General Motors och politikerna öronen åt sig och försökte med alla medel stoppa affären. Men man gjorde det inte med öppna kort - man drog ut på affären tills det hela blev ohållbart och Koenigsegg tvingades att hoppa av.

Nu är General Motors inblandning i affären inte lika självklar, men det verkar ändå som att det finns vissa intressen kvar i Saab.

I längden är det svårt att säga vad som är bäst. Det kan bli en nedläggning som kortsiktigt kan bli kostsam både för Sverige och för Trollhättan. En försäljning till Antonov är inte omöjlig, men det verkar trots allt finnas vissa hinder mot en sådan affär. EIBs ovilja är bara ett. Ett sista alternativ är en ytterligare extern köpare, kanske ett kinesiskt företag.

Kina ses av västvärlden som en drake vars avsikter inte är helt klara. I vissa lägen liknas Kina närmast vid en diktatur, i andra lägen framhåller man det nya Kinas ekonomiska kraft och utvecklingspotential. Volvo har blivit kinesiskt och för närvarande sker en enorm tillväxt där.

Antonov har pengar och är villig att investera i Saab. Varför han vill riskera sina pengar på ett så instabilt företag kan man undra, men samtidigt kan det ur svensk synvinkel vara bra att sprida riskerna. Sälj ett bolag till Kina och ett annat till Ryssland. Återigen är den stora frågan vad det är som är problemet med Antonov, vad är det som gör EIB tveksamt?

Det känns lite lagom europeiskt att man å ena sidan anger att "det finns skäl" eller till och med att man "har goda skäl" samtidigt som man inte vill ange vilka de är. Ungefär som att fransmännen godtyckligt kan stänga av enskilda invånare från internet, eller att från Sverige utvisade egyptier överlämnas till CIA för vidare transport till och tortyr i Egypten. Utan att någon egentligen berättar varför.

In vino veritas.

Som kuriosa kan nämnas att samtidigt som Antonov befinner sig i Stockholm för att träffa Riksgälden besöker även Rysslands premiärminister Vladimir Putin den kungliga huvudstaden.

Lever Saab?

För en vecka sedan använde jag rubriken "Saab lever", på ett lite ord-vitsigt sätt kan man idag byta plats på orden och istället få rubriken "Lever Saab?".

Hela historien börjar bli tröttsam, ungefär som när GM ville sälja, lägga ner och inte sälja Saab samtidigt för något år sedan.

Nu när Riksgälden och regeringen båda kryper till korset och ändrar det de trodde på när de inte släppte in Antonov i förra vändan verkar det som att Europeiska Investeringsbanken, EIB, är det enda kvarvarande hindret. Eller möjligheten till räddning, om man vill vara elak.

I EIBs villkor gällande en eventuell affär finns bland annat ett villkor om att Saab ska säga upp hela EIB-lånet inom 90 dagar, drygt 2 miljarder kronor. Dessa 2 miljarder skall alltså återbetalas till EIB inom tre månader. Å ena sidan kan det vara ett sätt att sätta stopp för fastighetsaffären, å andra sidan kan det vara ett sätt att tvinga Saab att bete sig som regeringen egentligen vill, fast utan politisk kostnad för regeringen. Rörigt det där...

Det har blivit klart för allt fler att Saab är på väg mot undergång. Konstgjord andning måste avslutas vid någon punkt, tyvärr har Saab kört med full fart under en för lång tid och därför har den konstgjorda andningen inte lyckats hålla företaget vid liv under så lång tid som man kanske hoppats på.

Med lite tur kan man hitta intressenter som vill köpa de delar av Saab som fortfarande är en viktig sysselsättningsgivare i Trollhättan med omnejd. En kinesisk köpare som vill komma åt tillverkningen för att bygga billiga kinesiska bilar inom EU för den europeiska marknaden, kanske. En stor fabriksanläggning och ett stort antal arbetare som har få alternativ...

Saab lever

Förra veckan avslutades med beskedet att Saab har regeringens godkännande till att sälja sina fastigheter. Antonov ska enligt uppgift köpa Saabs fastighetsbolag, om man kan garantera regeringens krav på "seriös köpare".

Vad som händer egentligen är att Saab nu säljer en del av den säkerhet man ställt mot EIB-lånen. I praktiken verkar det som att gränsen för EIB-lån sänks från 400 miljoner euro till 280 miljoner euro, av vilka 217 miljoner redan har betalats ut. Man får alltså hoppas att försäljningen ger mer klirr i kassan till bättre ränta än vad EIB-lånen hade kunnat ge.

Enligt DN är fastigheterna värderade till 915 miljoner kronor. Mycket pengar för den som inte har några...

Av EIB kan Saab alltså låna omkring 60 miljoner euro ytterligare, drygt 600 miljoner kronor. Men de pengarna är i första hand öronmärkta för utvecklingsprojekt, något som man delvis kan komma runt genom att istället för EIB-pengar välja att sälja säkerheten för att få in pengar till den dagliga driften.

I min uppfattning är "kraven" som regeringen ställer lite naivt barnsliga. Man vill "förhindra penningtvätt" och gör alltså än en gång klart att man inte riktigt litar på Antonov, trots att han är beredd att investera i något som i värsta fall endast kortsiktigt kan rädda jobben på Saab. I bästa fall räddar han Saab och vi har en biltillverkare som kan leva i några år innan nästa kris kommer. Dessutom kan Antonov tydligen röra sig fritt i USA och om världspolisen nummer ett inte ser några problem med honom som individ så borde det väl knappast Sverige ha något att invända mot?

Det man borde ställa som krav på motprestation på Saab är att man gör en ordentlig genomgång och bättre anpassar produktionen efter försäljningen. Antingen får man försöka sälja produktionskapacitet till någon annan, eller får man börja skära i de egna leden. Vilket som är enklast vet jag inte, men det kan bli svårt att ställa om produktionen till vindkraftverk, som det var tal om tidigt under krisen.

Det här med demokrati... igen.

Jag hänger inte riktigt med i våra grannländers politiska äventyr, men det verkar som om även Finland fått ett lite mer högervridet parti i sin riksdag. Kritiska röster hörs lite här och var, bland annat hos Carl Bildt, men ändå så rör det sig om ett demokratiskt genomfört val, borde vi inte i så fall acceptera utfallet?

Den svenskspråkiga minoriteten i Finland utgör enligt Wikipedia 5,5% av befolkningen. Det är en ganska liten del, en del som hittills fått hela Finland att obligatoriskt lära sig svenska i skolan. Och i ärlighetens namn, varför ska finnarna lägga energi på att lära sig ett annat mikrospråk om de inte själva ser nyttan av det?

Grundproblemet är att människan aldrig lär av historien. De nationalistiska vågor som går igenom Europa och som bekant även genom Sverige är ingenting nytt. Opinionen svänger med jämna mellanrum och rapporteringen från andra delar av världen får stor betydelse för vad som händer på det lokala planet.

Det finns inga demokratiska sätt att förhindra den här typen av valresultat. Men det finns visst skydd i grundlagen, så länge invalda partier följer lagen och agerar i demokratins intresse. Fast hur det kan gå när man får ett riktigt extremt parti i regeringsställning kan man lätt se i historieböckerna - Tysklands demokrati mellan första och andra världskrigen ledde fram till en enpartistat. Trots att det inte "borde" hända.

Slutsatsen är ändå att så länge man har en inställning till demokrati och val som säger att alla har rätt att rösta och att man ska följa valresultatet så måste man också acceptera att folk tycker olika och att det kan leda till oväntade resultat. Som att partier som inte har en lika uttalad acceptans för demokratin ändå kommer in i ledande position.

Återstår alltså att se vad vi ska göra med demokratin.

Sparkontona hopas hos Avanza

Jag blev milt sagt lite förvånad när jag skulle ta reda på gällande ränta på Sparkonto+Klarna hos Avanza. Inte nog med att det hade dykt upp ett sparkonto till - Sparkonto+GE Money Bank - det nya kontot hade också bättre ränta.

Nu skiljer det inte mycket mellan räntorna, 1,80% för Klarna och 1,85% för GE Money Bank och jag orkar inte jaga runt riktigt så mycket, men det är ändå ett bra initiativ av Avanza att öppna upp för fler aktörer. Det skapar en del konkurrens vilket förutsätts vara bra för kunderna.

Vill man jaga ränta kan det annars vara värt att kika in hos Volvofinans och ta en titt på deras sparkonto. Räntan är för närvarande 2,55%, markant bättre än vardera Sparkonto+ hos Avanza i dagsläget. Har man BankID ska det vara relativt enkelt att öppna ett konto, vilket detockså var.

En liten skillnad mot Avanza är att Volvofinans på traditionellt vis tycks betala ut räntan årsvis. Hos Avanza krediteras räntan månadsvis, inte för att det gör någon ekonomisk skillnad men det känns ändå som att man får pengarna "nästan direkt".

Hur långt räcker en (diam-)Antonov?

Media har lugnat ner sig lite i cirkus Saab, antagligen för att det inte finns några nya kriser att hänvisa till. SVT går emot strömmen och fastslår med stora rubriker att Saabs stopp leder till uppsägningar, tyvärr verkar det inte vara Saab själva som bantar, utan Saabs underleverantörer.

Dagens industri sker igår att stoppet på Saab kan bli långt, själv tycker jag att det är oroväckande att man nått en så akut punkt så snabbt. Vad tänkte man på när man fortsatte månad efter månad med minskande likviditet?

Jared Diamond beskriver i boken Collapse hur hans studenter brukar fråga honom vad invånarna tänkte när de fällde det sista trädet på Påskön, svaret är enkelt men ändå oerhört komplext. Gick det verkligen så snabbt att man plötsligt nådde fram till det sista trädet, eller förstörde man sin omgivning sakta men säkert tills dess att miljöförstöringen och erosionen var så total att det som fanns kvar dog bort?

Under tiden som Saab jagar nya pengar tar varumärket rejält med stryk. Och produktionen. Och de anställda. Frågan är vad det egentligen är för fel på Antonovs pengar, myndigheterna har gjort en helomvändning, kanske på grund av att trycket från USA och GM är borta nu när de inte är en del av affären, kanske på grund av att man insett värdet av att ge Saab ett återupplivningsförsök till.

Missförstå mig rätt. Trots viss negativ kritik tycker jag att man ska ge Victor Müller en chans. Han gör en enorm satsning för Sverige, specifikt för Trollhättan och han försöker rädda kvar de värden som finns.

Men hur långt räcker Antonovs pengar? Lyckade finansmän är inte kända för att vilja riskera hur mycket pengar som helst, Expressen skrev tidigare i veckan att man beräknat kostnaden till en miljard kronor per månad, man betalar dessutom 10% ränta på EIB-lånen och från EIB har man fått löften om ytterligare 1,6 miljarder... Det vill säga drygt en och en halv månads löpande kostnader, men pengarna från EIB får inte användas till annat än särskilda utvecklingsprojekt. De kan alltså inte rädda produktionen, ens på kort sikt.

Så vem står kvar som en riddare i vit rustning?

Saab(s Fiat-)pengar

Man talar ibland om Fiatpengar när en valuta riskerar att sjunka så långt i värde att den förlorar allt väsentligt värde. Väl inne i karusellen tvingas man trycka nya pengar för att betala sina egna skulder vilket får till följd att den ökande mängden valuta på marknaden gör att de befintliga innehaven blir i praktiken värdelös.

Ungefär så ser det ut för Saab just nu.

Man har inte tillgångar nog för att betala sina löpande utgifter, något som kräver att man pantsätter de tillgångar man har kvar för att snabbt få kontanter. DN är hårda och sätter rubriken "Ingen lösning på Saab-krisen" även om det finns visst hopp om att kunna sälja Saabs fysiska byggnader för att sedan hyra dem av köparen, ett någorlunda vanligt knep för att öka likviditeten snabbt.

Information kommer mestadels från andra källor, bland annat missnöjda leverantörer, Riksgälden och IF Metall, vilket förstärker intrycket av ett företag i kris. När Saab själva uttalar sig knyts det till krisartade rubriker om desperat pengajakt. Fabriken står stilla "tills vidare".

Satiren flödar på sina håll...

I grund och botten rör det sig om ett företag som varit på fallrepet under en väldigt lång tid. General Motors var företaget som skulle rädda Saab en gång i tiden, Saab var den första svenska personbilstillverkaren som höll på att gå under när konkurrensen hårdnade. Senare gick Volvo samma väg.

När finanskrisen gjorde det svårt för de amerikanska bolagen att motivera förluster hos dotterbolagen såldes dessa ut - i Saabs fall mycket tack vare skickligt spel från flera aktörer eftersom General Motors säkert hellre ville lägga ner, något som såg ut att vara mer ekonomiskt för det amerikanska moderbolaget.

Saab lever nu på lånad tid. Det går att väcka liv i bolaget, det finns flera vägar dit, men det måste in kapital och det måste in snart. Det EIB-lån som Saab beviljats skall användas till utveckling och kan således inte rädda situationen. Så varifrån ska pengarna komma? Det behövs dessutom mycket pengar, uppemot en miljard kronor - i månaden.

Hur står det egentligen till med Saab Automobile?

Vågar underleverantörerna fortsätta leverera? Vågar kunderna fortsätta köpa? Vågar de som arbetar på Saab stanna?

Klart är väl ändå att Muller, som sysselsatt tusentals svenskar under en längre tid, ändå är värde en liten belöning?

Begränsad premiepension bör göras om helt?

PPM står för en liten del av vår pension, själva utbetalningen ligger i många fall så långt fram att det är för tidigt att sia dels om behovet till pension, dels om möjligheterna till utbetalning. De avsättningar som görs till varje individ är relativt små, 18,5% av den skattepliktiga lönen avsätts till pension och endast 2,5% av lönen avsätts till premiepensionen.

Genomsnittslönen 2009 var runt 28.000:- enligt SCB (jag gjorde sökningen på egen hand i deras databas - risk för fel med andra ord). 2,5% av 28.000:- motsvarar 700:- i månaden, 8.400:- per år. Utbetalningarna från PPM är till sin utformning låsta och det går inte att själv styra över hur man vill att utbetalningarna ska ske. Det blir en liten inkomst utspridd över en lång period.

De pensionsrådgivare som tar betalt för de så kallade "massbytena" inom PPM-systemet tar några hundra kronor per år, i vissa fall uppemot 500:-. 500:- motsvarar ca 6% av den totala insättningen för medelinkomsttagaren. De flesta som låter en rådgivare sköta om PPM bör alltså vara totalt oinsatta i hur det fungerar, 500:- per år på ett sparkonto och en egen översyn av PPM med hjälp av vänner och bekanta någon gång per år borde kunna ge betydligt bättre resultat.

Det finns inom PPM dessutom flera generationsfonder och vissa av rådgivarna har dessutom egna fonder i systemet, som de kan tjäna dubbelt på genom att först ta betalt för att rekommendera sin egen fond, och sedan för att förvalta den.

Flera av tjänsterna har gratisalternativ där man själv kan följa råden och sedan ta hänsyn till dem, eller inte. Twoship hade länge en sådan tjänst men har nu övergått till att vara en betaltjänst. För 100:- per år får man ta del av deras rekommendationer och sedan själv gå in hos Pensionsmyndigheten och byta fonder. Avanzas förvaltningstjänst kostar idag 99:- per år, men då administrerar Avanza även själva fondbytena.

Nu när man ska stoppa massbytena blir Twoships lösning den enda vettiga vägen in för pensionsrådgivarna, det vill säga att man säljer sin rekommendation och att folk sedan själva får gå in och byta. Vad det innebär för de som hellre förvaltar sin premiepension via ett annat gränssnitt, t ex hos Avanza, är oklart men det lutar åt att man inte kommer att kunna genomföra byten på det sättet.

Avanzas gränssnitt är, i min mening, betydligt bättre än Pensionsmyndighetens egna, framförallt när det gäller att hitta och jämföra fonder. Man kan förvisso jämföra fonderna hos på en annan tjänst för att sedan göra bytet hos myndigheten, men integrationen gör det hela betydligt enklare.

Nu när man ändå ser över premiepensionslösningen borde man ha föreslagit åtgärder för två andra stora brister som jag tidigare påpekat; dels fördröjningen i systemet som gör att man aldrig kan vara riktigt säker på när ett fondbyte slår igenom, dels begräsningen till fem fonder.

Handeln borde över lag vara mer flexibel, den borde tillåta att man byter en fond mot en annan utan att påverka innehaven i övriga fonder. Ett sådant tillvägagångssätt hade kunnat undvika de problem som uppstod när vissa fonder handelsstoppades på grund av oroligheterna i Nordafrika som fick Egyptenbörsen att stänga under en längre period. Innehavare av dessa fonder kunde inte göra några förändringar alls inom ramen för PPM, eftersom hela deras konton låstes av att de hade en enda låst fond.

PPM borde dessutom innehålla ett "kontant"-alternativ eller liknande där man inte är tvingad att placera pengarna i en räntefond eller motsvarande för att förhindra stora förluster på en skakig marknad. Fast det gäller å andra sidan även en hel del av de IPS-lösningar som finns idag.

PS. Om du blev sugen på att se över dina premiepensionsinnehav efter att ha läst det här så är det inte värt besväret att gå till Permiepensionsmyndigheten och logga in. Systemet är för närvarande stängt för fondhandel på grund av insättning av arvsvinster och avgiftsrabatter. Fondbyten kan göras från och med slutet av veckan igen. DS

Tidiga nedskärningar hade kunnat rädda Saab?

Saab Automobile har återigen drabbats av problem efter att inte ha kunnat betala sina leverantörer. Den här gången förnekar man inte ens faktum, säkert eftersom det misslyckades den första gången då IF Metall tyckte att det var lämpligt att gå ut i media och bekräfta stoppet på egen hand.

Samtidigt som DN konstaterar att Svenskarna slösar bort sin arbetstid slösar Saab bort sina pengar genom att betala för en enorm överkapacitet av sagda arbetskraft. Frågan är hur länge man kan betala för tillverkning av 80.000 bilar men bara sälja knappt hälften. Och ja, jag är medveten om att man bantat bort visstidsanställda och viss inhyrd hjälp, men faktum kvarstår - man når inte den försäljningstakt som behövs för vinst.

Troligtvis hade man kunnat hålla Saab vid liv betydligt längre tid om man tidigt skurit ner i kapaciteten där det går, dvs genom att minska antalet anställda. Men det är inte enkelt i (S)verige.

En som trots allt kan vara ganska nöjd är Victor Muller som lyckats plocka hem rejält med pengar ändå. Fast det var han väl värd, utan honom hade Saab gått i graven för länge sedan, Muller är nog den typ av ledare som behövs för att rädda kvar jobben på Saab, om inte det svenska mediadrevet bestämmer sig för att sätta efter honom på grund av hans höga lön om och när nedskärningarna på Saab börjar ta fart. Lite konstigt förresten att rubrikerna i både GP och DN är desamma, eller kanske inte?

Å andra sidan tycks alla, inklusive EIB, pressa ut så mycket godis som möjligt ur Saab medan bolaget fortfarande visar någon livskraft alls. Det kanske inte är konstigt att det blir svårt med finanserna, trots allt?

Återhämtning

Börsen är på väg upp, skönt att se efter ett ganska svagt resultat hittills i år. Det kanske är fel, förresten, att kalla resultatet dåligt. Det rör ju sig om ett lotteri och en hel del spådom och magi, det här med börshandel.

Även skolan tycks börja sin återhämntning, äntligen återgår man till ett system där svenska barn tillåts vara något annat än genomsnittliga. Hoppfull som man är tror man att det här kan leda till en skola där alla inte är lika dåliga när de går ur utan en skola där allas förutsättningar utnyttjats på bästa sätt.

Det mest upplyftande med beslutet är att man tar bort förbudet mot teoretiska antagningstester för högstadiet. Det har länge varit tillåtet att göra fysiska antagningstest för till exempel idrottsklasser, men man har inte fått göra tester som kan relateras till intelligens. Högst märkligt, enligt mig.

För att vara internationellt konkurrenskraftiga måste svenska ungdomar bli bättre på det som ger internationella möjligheter. Det rör sig inte om idrott, tyvärr, där enbart ett litet fåtal lyckas stort - inom idrotten finns mycket pengar för några få - utan i kunskapssamhället. Ekonomi, dvs matematik och samhällskunskap, teknik, språk... Listan på ämnen kan göras oändligt lång och många unga svenskar har alla förutsättningar för att bli bra på något eller några områden. Tyvärr tror jag att vi har "slarvat bort" någon generation de senaste 10-15 åren.

Jag återkommer säkerligen i ämnet.

Där sjönk den?

Första april igen. Början på våren, även om det senaste två åren har varit kallare än vad man är van vid. Skönt att det är lite ljusare, i alla fall.

GP drar en bra historia om att ostindiefararen Götheborg ska sänkas med sprängladdningar i samband med Göteborgs 400-årsfirande. Kul idé, fast det hade varit roligare om det hade varit sant.

Saab börjar alltmer likna ett dåligt aprilskämt, firman lever men verkar ha svårt att få det att gå ihop. Efter problemen med Schenker tidigare i veckan började även andra leverantörer ställa krav, igår blev det stopp igen. Under dagen skall produktionen komma igång igen, men det är osäkert när.

När företag med Saabs storlek börjar gå dåligt tar det tid innan slutet är här. Först drar man ut på betalningarna, betalar lite senare än vanligt och försöker få uppskov med "enkla" skulder. Sedan börjar man prioritera betalningarna och när vissa leverantörer börjar strula ser man till att betala dem först. Givetvis på bekostnad av övriga.

Att staten garanterar Saabs lån kan, om man är konspiratorisk, ses som ett sätt att betala statligt understöd till Trollhättan för att förhindra en lokalt akut kris med massuppsägningar. Å andra sidan kan det kanske finnas anledning att tro att Saab trots allt kommer att resa sig igen. Jag är för dålig på boxning, men jag tror att TKO (teknisk knock-out) är begreppet som används när en boxare av domaren bedöms som försatt ur stridbart skick och däremed anses besegrad, oavsett hur gärna han vill fortsätta.