Vad hände med svensk motorkonstruktion?

Volvo Personvagnar och Saab Automobile får alltid mycket utrymme i (väst-) svensk media.

Volvo tycks ha problem med att möta kraven för Euro 5 med sina små dieselmotorer, och ersättaren till etanolmotorerna dröjer. GP får det att låta som om Euro 5-kraven (Wikipedia) är något nytt som tagit Volvo fullständigt på sängen, men det rör sig om regler som sedan länge är kända.

I media tycks Saabs "samarbete" med BMW vara hett, bilden som målas upp är mer av ett samarbete än ett rent köp, även om det i just det här fallet rör sig om att Saab skall köpa BMW-motorer.

Är det verkligen en seger för svensk bilindustri att man inte längre tillverkar (alla) sina egna motorer? Saab och Volvo är inte lika starka idag som för 30 år sedan, marknadsläget har förändrats och numera består marknaden av bilar där delarna plockas ihop från olika håll - det gäller alla och inte bara våra svenska bilmärken.

På samma sätt som Ikea gick från Made in Sweden via Quality of Sweden till Ingenting så har Volvo och Saab nu blivit något helt annat än vad de var förr. Därmed inte sagt att förändringen är till det sämre.

Portföljrapport

Dags för en liten avrapportering gällande portföljen.

I dagsläget är fördelningen fonder drygt en tredjedel. Målsättningen var från början att ha ungefär halva kapitalet i fonder, men av olika anledningar har jag viktat om. Den viktigaste insikten jag har kommit till är att fondavgifterna spelar en ganska stor roll, därför använder jag mig bara av fonder där jag genom fonden kommer åt en extern marknad (ex Ryssland, Kina, Turkiet) eller en fond med låg avgifter (ex Avanza Zero, utan avgifter).

Resterande två tredjedelar består i dagsläget av tio olika aktier. Vilka kan den nyfikne enkelt lista ut, det är bara att gå igenom mina gamla blogpostningar och se vad som köpts.

Enligt min uppfattning är två av mina aktieposter i bolag som är lite mindre och därför också lite mer riskfyllda. Resten består av relativt stabila storbolag. Direktavkastningen är ca 2,5%, baserat på föregående års utdelning och dagens aktiekurs. Dubbelt så högt som inlåningsräntan, alltså (1,25% på Sparkonto+ Klarna).

Konjunkturinstitutet uppger nu att hushållens och företagens stämning är på topp, det är alltså inte så många som tror på en s.k. double dip, får man anta.

Glöm inte heller att växla in era 50-öringar, om ni har så stor mängd att det lönar sig att gå till banken. Jag tömde spargrisen i panik härom dagen men hittade inte mer än tre 50-öringar i mynthögen som trillade ut. Knappt värt besväret, alltså.

Sedan kan ju den som vill försöka utöka sina bolån senast i morgon, innan bolånetaket införs. Tyvärr är det så att de som skulle behöva utnyttja möjligheten sannolikt redan tidigare hade svårt att få nya lån. För bankerna lånar mer än gärna ut till den som kan betala, inte sant?

Är valet något annat än en katastrof?

Det är förvånansvärt att ett land som tror sig vara "Sveriges modernaste land" inte klarar av att hantera ett politiskt val. Media är som vanligt de värsta klåparna, men det verkar som om inte ens Valmyndigheten vet vad man håller på med.

Nomineringssystemet i Sverige innebär tydligen att vem som helst kan bli invald som representant för vilket parti som helst. Och dessutom med bara ett fåtal röster per person. Det innebär att man kan skriva sitt eget namn på valsedeln och i princip lyckas få en plats, bara man satsar på "rätt" parti, dvs ett parti med få utnämnda representanter men som ändå får relativt många röster.

Jag efterlyser fortfarande möjligheten att kunna rösta över internet med e-legitimation.

Bolånetak, räntor och bostadsbubbla?

Bolånetaket införs som sagt var den första oktober. Att det i första hand kommer att påverka förstagångsköparna och då främst i storstadsregionerna är självklart. 15% av 3 miljoner kronor är 450.000 kronor, vilket är betydligt mer än vad de flesta svenskar har på bankkontot.

Att skramla ihop 150.000 kronor utan säkerhet är säkert inte något större problem, men när beloppen blir större blir det säkert svårt för många att komma in på bomarknaden. Lösningen är givetvis att köpa något billigare och då i ett område som kanske inte ligger där man helst hade bosatt sig. Livet är fullt av kompromisser.

Samtidigt är det naturligtvis från bolånen som stora delar av bankernas mariginaler kommer. Därför kommer bankerna säkert att täcka upp för en stor del av de lån som nu måste tas utan säkerhet. Frågan är bara hur och vad prissättningen blir på risken. Se rubriken "Låna mer" på DN:s genomgång.

Sett till hela nationen är bolånetaket bra, främst för att minska risken för och dämpa fallet vid en eventuell bostadsbubbla. Men antalet enskilda individer som drabbas blir sannolikt högt. Många ska nog vara glada över att taket inte påverkar existerande lån, även om de kan komma att drabbas nästa gång de vill ha en ny bil och vill ha billig finansiering via bolån. Eller när huset ska renoveras.

I storstäderna förväntar sig folk att valutgången ska leda till högre bostadspriser. Frågan är om de som svarat på frågan svarat för att de tror på en generell prisuppgång eller om de verkligen tror att valutgången påverkar. Det är lite som med Svarta Svanar, man kan inte vara säker på vad som är orsak och verkan.

Högre bostadspriser kombinerat med högre räntor och ett nytt bolånetak låter lite för bra för att vara sant?

--

Värt att notera är också att 50-öringen försvinner vid månadsskiftet. Det är vänligt av DN att påpeka att kostnad fortfarande kan anges med 50 öre, som om det vore något konstigt. Att vi skulle sluta med vår gamla öresangivelse bara för att ett mynt försvinner låter lite överdrivet. Bäst är kanske att fortsätta betala med kort, oftast blir det då den exakta summan...

Och nu till något helt annat...

Det är fredag. Nästan helg.

Börsen klättrar något, trevligt för dem av oss som har lite slantar sparade. Det är dessutom lönehelg för några av oss, också det kan vara trevligt. Om man har ett sansat synsätt på sparande är det alltså dags att sätta undan en del av lönen, helst 10% till sig själv i syfte att se pengahögen växa.

Portföljen innehåller nu tiotalet olika aktier och jag tror att jag kommer att stanna där ett tag. De innehav som redan finns behöver utökas och jag kan nog tänka mig att byta ut något bolag om det skulle behövas men med min begränsade erfarenhet tror jag att det blir svårt att ha koll på fler än tio bolag.

Ambitionen blir nu att försöka följa bolagen i portföljen och gradvis lära mig vad som kännetecknar en bra investering. Bäst utveckling så här långt har de lite mer riskabla småbolagen i protföljen; Bilia och Lundin Mining.

Skuldsättningen ökar

För några dagar sedan publicerade Cornucopia? en graf över det svenska folkets ökande skuldsättning. För egen del stämmer inte bilden, de egna skulderna minskar med varje månad snarare än ökar, men med rådande bomarknad är det inte konstigt att genomsnittsskulderna ökar.

För egen del känns det skrämmande att ta stora lån. Att överbelåna känns inte som rätt väg att få det man vill ha, snarare bör man vara försiktig och inte leva över sina tillgångar (helst) eller i varje fall inte över sina inkomster.

Vårt samhälle uppmuntrar som sagt var skuldsättning och belåning, vi ser det som en rättighet att alla ska ha en villa och minst en bil. Räntorna på våra lån ger skattereduktion och bankerna uppmuntras till att låna ut pengar.

Läs inlägget ovan och framförallt titta på grafen. Det enda jag saknar i grafen är prisutvecklingen på våra boenden, som på grund av ovanstående uppmuntran även leder till en skrämmande ökningstakt.

Medial storm

Läget i riksdagsvalet och rösträkningen efter detsamma börjar bli en medial storm. Nättidningarna överträffar varandra i explosiva rubriker och gör allt för att skrämma och förvirra väljarna. Man tar hjälp av experter för att "reda ut" kaoset, samtidigt som man själv bidrar till kaoset med det rakt motsatta budskapet.

Länkarna ovan går till expressen där en expert uttalar sig om att risken för omval är låg, samtidigt som man även skriver att kaoset i Arboga kan leda till omval.

När det gäller media går mycket av deras arbete ut på att skaffa läsare genom att publicera sådant som skrämmer och sådan som folk vill läsa när de är skrämda. Den mediala stormen leder sedan till att medierna överdriver verkligheten genom att de hela tiden refererar till varandra och till den växande skräcken som de själva spridit.

Boken Risk av Dan Gardner beskriver på ett bra sätt varför vi ständigt missbedömer risker och sannolikheter baserat på vårt evolutionära arv. Den kan rekommenderas. Boken berör dessutom varför media ofta driver på varandra utan att inse att de bidrar till elden, snarare än att sakligt beskriva den.

I ett "vanligt" val hade den här typen av olycksfall under rösträkningen aldrig rapporteras men tack vare ett ovanligt jämt läge där Sverigedemokraterna tycks få en betydande roll i riksdagen finns det naturligtvis ett nyhetsvärde i att driva på de här nyheterna.

Carl Bildt har kommenterat saken med att en minoritetsregering snarare är regel än undantag, något som också saknas i medias rapportering.

Om en tid är säkert allt detta glömt.

Investmentbolag

Det kändes som att det var dags för ett köp nu när börsen ändå faller. Det fick bli ett investmentbolag, Ratos.

Ratos är intressant främst på grund av en hög direktavkastning, men också eftersom bolaget blivit populärt bland många andra sparare. Jag har varit på jakt efter ett investmentbolag för att få en aktie i portföljen som speglar ett bredare innehav, vilken jag tror att Ratos gör.

För övrigt verkar Swedbank ta en större nedgång idag, det drabbar portföljen negativt.

Är nedgången en följd av valresultatet?

OMX gick ner 0,75% idag, aktierna i min portfölj stannade på -0,4% men fonderna på -1%. En sänkning av innehaven alltså, men inte så farligt.

Valets utfall är fortfarande osäker, men det börjar klarna till ett läge där Alliansen fortfarande inte får majoritet. Det är beklagligt, det är givetvis enklare med en regering som helt klart styr och ställer som den själv vill. Det återstår att se om Mona Sahlin sviker sina ideal och väljer att bilda en majoritetsregering med Sverigedemokraterna. Det hade inte förvånat mig, men som tur är krävs att både Vänsterpartiet och Miljöpartiet är med på ett sådant samarbete och det hade förvånat mig.

De goda nyheterna kring Lundin Petroleum gjorde att jag var nära ett köp där, men jag slutförde aldrig ordern. Jag har redan ett bra innehav i Lundin Mining och det känns som att det räcker med Lundin i min portfölj efter det. Jag är för osäker på bolagens inbördes förhållande för att gå in i båda samtidigt. Lundins påstådda folkrättsbrott gör att jag med spänning ser fram emot att under de närmsta fyra åren fortsätta med välrenommerade Carl Bildt som utrikesminister!

(M)ajoritetsregering?

Trots de mediala försöken att få valvakan i söndags att framstå som något spännande är det den slutgiltiga rösträkningen som sker just nu som tycks bli den verkliga nagelbitaren. Knappt 300 röster från rätt distrikt kan göra hela skillnaden.

Rösträkningen går att följa "live" hos Valmyndigheten. På samma plats finns även en lista över hur många röster övriga partier har fått samt en roande lista över de partier som handskrivits på valsedlar men som inte existerar.

Värt att notera är att Piratpartiet får 0,63% av rösterna och Feministiskt Initiativ 0,38%, så här långt. PP ligger alltså betydligt bättre till än Fi. Det tragiska med de här siffrorna är att dessa 1% av rösterna hade kunnat bli avgörande för övriga partier, om de som lagt sina röster på PP och Fi istället valt att rösta på de rödgröna, eller på alliansen.

Det är lätt att vara efterklok.

Valets påverkan på börsen

Det talades mycket om hur valresultatet skulle synas på börsen, men i mina ögon ser det ut precis som tidigare. Gårdagen orsakade en liten uppgång där min portfölj tycks följa index. Dagens handel ser möjligtvis lite mer positiv ut, men det är för tidigt att säga än.

Swedbank har varit starkt de senaste veckorna, skönt att se att banksektorn tycks återhämta sig.

Nu gäller det bara att krisen är över och att vi inte kastas in i en ny omgång. Med tanke på valresultatet skulle man kunna tro att så är fallet, tidigare har Sverige styrts av högern då det varit dags för kris. Kan man använda valresultatet som ekonomisk termometer, tro?

Hur Sverigedemokraterna kommer att påverka det ekonomiska klimatet är omöjligt att säga. Visserligen har övriga partier ansträngt sig till det yttersta för att frysa ut dem så här långt (i två dagar) men det lär inte hålla i längden. En brasklapp för att Alliansen fortfarande kan få egen (M)ajoritet, det är tydligen ganska få röster som saknas.

Uppdatering gällande Vägen till din första miljon

Genom kommentar på bloggen gällande engångskoderna till Nordnet i Tobias Schildfats "Vägen till din första miljon" som jag recenserade för någon vecka sedan har jag fått reda på att de ska fungera nu. Jag har inte verifierat detta själv.

Felanaly(S)

Socialdemokraterna måste undra vad som gick fel i valet.

I Göteborg gör S ett riktigt dåligt val och tappar sex mandat, samtidigt som M knappar in. Vad som hände på riksnivå vet de flesta redan vid det här laget. Det kan också vara så att det rödgröna samarbetet kommer att avbrytas.

En helt ovetenskaplig analys av läget får mig att tro att det beror på kvinnorna i toppen - Mona Sahlin och Anneli Hulthén.

Först och främst är arbetarrörelsens medlemmar inte direkt de mest jämställda männen i samhället. På verkstadsgolvet råder en helt annan jargong och kamratskap än vad det gör i politikens korridorer. Att ha en kvinnlig ledar fungerar säkert om det är rätt kvinna i toppen, men båda de här damerna har en tendens att göra sig opopulära.

Att Hulthéns radioreklam lät som talsyntesen på en gammal Commodore 64 från 80-talet gjorde inte saken bättre. Ska inte en politiker ha talets gåva, även om han eller hon läser innantill?

Och Mona Sahlin har aldrig gjort något gott intryck, att hon har fuskat och fifflat och dessutom åkt fast som få andra är allmänt känt. Men ändå blir hon partiledare för ett arbetarparti där hatet mot den fuskande överklassen är starkt betingad.

De första TV-uttalandena igår kväll var otrevliga och ohyfsade från både Sahlin och Hulthén. De snäste åt kamerorna och betedde sig som väldigt dåliga förlorare.

En sista fråga - när ska LO inse att man inte representerar sina medlemmar genom att hjälpa ett enskilt parti i valkampanjen? De dagar då alla arbetare var Socialdemokrater är förbi - om det någonsin existerat något sådant.

Nu gäller det att ta ansvar...

Igår undrade jag om Sverige verkligen har mer än ett parti, jag tycker personligen att alliansen och de rödgröna ligger nära varandra. Under valvakan visade det sig att det faktiskt är så, Sverigedemokraterna hade jag mer eller mindre räknat bort.

Sverigedemokraterna tycks ha störst stöd i södra Sverige, den del av Sverige som historiskt sett är minst svensk och mest dansk. Själv tycker jag att det är ironiskt, att landområden som införlivades i Sverige först under senare delen av 1600-talet är grogrund för ett parti som säger sig sätta Sverige i första hand.

Med det sagt så kan man gå vidare till analysen av hur partierna betedde sig i går kväll. Vad man än tycker om Sverigedemokraterna så är de invalda i riksdagen av folket, de har större folkstöd än både Vänsterpartiet och Kristdemokraterna. Det faktum att de kan bli invalda trots att övriga partier inte ens vill ta i dem med tång visar, faktiskt, att vi har en demokrati.

De rödgröna vägrar samarbeta med Alliansen och Alliansen själv har inte idag ensam majoritet i riksdagen. Frågan är då vems ansvaret är för att se till att vi inte hamnar i en situation där de rödgröna så totalt stänger dörren för samarbete att Sverigedemokraterna ändå får en betydande roll i riksdagen.

Det är naturligtvis skönt att den Socialdemokratiska epoken är slut, om det nu går att bilda en minoritetsregering i det nu rådande läget. Jag tror att det värsta som kan hända just nu är att Sverige går till omval, vad händer i så fall?

Reinfeldt öppnar för samarbete med Miljöpartiet, som snabbt säger sig vara ointresserade av att styra tillsammans med Moderaterna. Jag tolkar det som att Miljöpartiet föredrar en regering som måste låta sig styras av Sverigedemokraterna. Återstår att se hur rumsrena Sverigedemokraterna har blivit, att öppet vilja begränsa invandringen är i sig inte främlingsfientligt.

Jag undrar hur Socialdemokratens valfiske i förorterna har fallit ut. Risken är att det är den typen av aktioner som har minskat Alliansens mandat och istället öppnat för Sverigedemokraterna. Desperata åtgärder slår ofta tillbaka på något sätt. Valdeltagandet är rekordhögt, vilket innebär att vi nu är mer demokratiskt representerade än tidigare.

Några frågor kvarstår:

Vart tog Piratpartiet vägen?

Hur lång tid tar det innan Mona Sahlin avgår? Hon är arrogant, otrevlig och en dålig förebild för svenska folket. Thomas Bodström framhäver att hon har tre gånger så lång erfarenhet av att sitta i regeringen som Fredrik Reinfeldt. Skulle det vara positivt???

Har vi mer än ett parti i Sverige?

Det talas givetvis mycket om valet idag, om slutspurt och kampanjavslut, om rödgröna och alliansen, men vad har vi för val egentligen?

De båda blocken ligger nära varandra. Många tycks inte förstå det eller är för inbitna på sin egen religiösa tro på ett parti för att lyfta blicken och inse hur lite det egentligen skiljer. Och faktum är att det kan skada Sverige på sikt.

Trots att jag är ointresserad av utgången av valet har jag ändå planerat att sitta uppe och valvaka. Något onödigt, kan tyckas, eftersom valet inte är helt avgjort förrän om någon dag eller så, när samtliga röster räknats.

Sverigedemokraterna har möjlighet att komma in i riksdagen, vissa opinionsundersökningar visar på att de kan nå 4%-spärren. Det har blivit en hel del liv om det i media och i debatterna mellan de andra partierna. Att politikerna gapar om att "låsa ute" ett folkvalt parti från regeringen tycker jag är oerhört fascinerande. Om nu folket lägger sin röst på Sverigedemokraterna så har väl de andra politikerna en skyldighet att följa folkets röst? Eller?

Jag vill lika lite ha Sverigedemokraterna i en vågmästarroll som jag vill ha Miljöpartiet eller Piratpartiet där. Att ett parti som har fått en bråkdel av rösterna ska få någon som helst makt är egentligen absurt. Eller?

Samtidigt gör det mig lite förvirrad att Socialdemokraterna anstränger sig till det yttersta för att få folk som egentligen är ointresserade av politik till vallokalerna för att rösta. Det känns desperat att åka runt i Bergsjön i Göteborg och räfsa ihop röstberättigade för att på det sättet få fler röster. Eller?

Och varför skyltar man med Mona Sahlin nu när man har möjlighet att gömma henne i en debatthåla någonstans och hoppas på att de väljare som inte gillar henne helt sonika glömmer bort att hon finns, på själva valdagen?

För egen del vill jag ha Alliansen kvar. Hur det blir med det lär vi väl (nästan) veta om några timmar.

Dags att rösta!

För en hel del svenskar är det så dags att gå och rösta nu. Att fritt kunna förtidsrösta är en bra början, men jag skulle hellre vilja rösta med e-legitimation och röstkort på nätet, varför går inte det? Det har säkert något med integritet och problematiken med att fastställa att det verkligen är rätt person som röstar att göra... Men visst hade det varit skönt?

Jag blir lite fundersam över att man tydligen kan bestämma sig för vad man ska rösta på när man befinner sig i valbåset, borde man inte ha bestämt sig tidigare? Anledningen till att en vallokalsundersökning kan visa att det finns ett sådant beteende kan givetvis vara att många inte vill uppge vad de ska rösta på innan de går in i vallokalen ("Nej, jag har inte bestämt mig än.") alternativt att man vet vilket block man ska rösta på, men inte vilket parti.

Vad är en arbetarklass egentligen?

Valrörelsen i år är väldigt förvirrad och förvirrande, tycker jag.

Att Reinfeldt skall stå som medial vinnare bland de två statsministerkandidaterna är närmast självklart, men jag tror att det till stor del beror på att Socialdemokraterna insett att Mona inte har en chans i media och därför försökt gömma henne så gott det går i väntan på att kunna byta ut henne efter valet (mitt tips: Bodström).

DN har för övrigt en intressant grafisk presentation av den politiska opinionen under de senaste decennierna, den är tankvärd.

Samtidigt handlar de flesta debatter som jag har sett om arbetarklassen, arbetarklassens barn och arbetarklassens pensionärer. Men vad menar man med arbetarklass, egentligen?

Enligt gammalsocialistisk teori och praktik är arbetarklassen de som verkligen utför fysiskt arbete och ofta ett på något sätt socialt nedvärderat sådant. Men finns det en underbetald arbetarklass idag? Och varför skulle arbetarklassens barn ha det sämre i skolan eller ha sämre förutsättningar i skolan? Till och med vänsterförespråkaren Jan Guillou har skrivit om att vänsterns skolpolitik ("alla ska ha lika dåliga förutsättningar") rimmar illa med deras socialistiska ideal. Artikeln är läsvärd och Jan Guillou slår huvudet på spiken i betygsfrågan.

Tyvärr verkar det som att många Socialdemokrater har blivit förblindade av sin egen politiska allians i den rödgröna obeslutsamheten - man har helt enkelt en så spretig politik att man i olika frågor går från Sovjetisk kommunism till Sverigedemokratisk höger utan att blinka. Fascinerande.

För att gynna arbetarklassen, som i mina ögon omfattar alla som "förvärvsarbetar" måste man se till att även gynna de i arbetarklassen som lyckas. Man kan inte straffa bort höga löner med höga skatter, det enda man uppnår är att höga löner måste bli ännu högre för att motverka skatteeffekten. Man bör dessutom se till att de som arbetar får det bättre och att de som inte arbetar inte har det för bra. Det får inte bli lönsamt att sitta hemma på socialbidrag.

Samtidigt måste man försöka alla medel för att få in folk på arbetsmarknaden igen, långvariga sjukskrivningar leder i värsta fall till isolering från samhället och gemenskapen. Där finns dock en annan brist - handläggarna på Försäkringskassan, till exempel, vill så gärna visa att Alliansen har fel att de tvångsutskriver folk från sjukförsäkringen utan att följa gällande regler. Men det är rätt att med alla medel försöka få in långtidssjukskrivna på arbetsmarknaden igen genom att hjälpa till med rehabilitering och med att försöka hitta andra, alternativa arbeten och arbetsuppgifter.

Nej, det blev för mycket politik i det här, igen...

Premiepensionsuppdatering

Premiepensionen går väl sådär, i år ligger jag strax över nollstrecket vilket måste anses vara väldigt dåligt med tanke på att svenskt index ligger på dryga 16%. Samtidigt är en årlig tillväxt på några procent tydligen tillräckligt för att man ska få en bra pension, men det är jag skeptisk till.

Jag har en HQ-fond i portföljen, överväger att byta ut den mot något annat. Samtidigt funderar jag över hur mycket min inställning färgats av media och vad som hänt kring HQ Bank den senaste tiden. Jag har faktiskt valt fonden av en anledning, även om det är lätt att bortse från det om man går på magkänslan. Nej, den får vara kvar ett tag till.

Jag har även Avanza Zero i portföljen, ett bra val om man vill ha en indexfond. Den har inga avgifter, lägre avgifter än så går inte att hitta. Tyvärr har jag under en tid varit utan svensk indexfond i portföljen, någon kanske minns att jag förlorade en del på guld i somras?

Intressant är att Avanzas egen premiepensionsportföljstrategi har gett -0,6% hittills i år.

Boendekalkyl - Del 1

Bankerna arbetar med vad jag antar är dyra programvaror för att skapa snygga kalkyler till blivande husköpare, men faktum är att de bara tar hänsyn till det mest fundamentala. Ska man komma någonstans behöver man ett fåtal egna verktyg och lite matematiska baskunskaper.

Vid mitt husköp satte jag ihop ett kalkylblad som ser ut exakt som de utskrifter som bankerna gav. Värdena är väldigt beroende av varandra (t ex är skatt beroende av kommunalskattesats och inkomst, räntautgivter och ränteavdrag beror på lånets storlek och räntesats osv) och därför lämpar sig Microsoft Excel, Openoffice.org Calc eller Google Documents Calc utmärkt för syftet.

Själv valde jag Excel med en kopia uppladdad till Google Docs så att jag hade kalkylen tillgänglig för test om jag så ville. Att ha bladet i egen regi snarare än på webben innebär att man får bättre möjligheter att göra olika kalkyler som man kan jämföra, t ex olika boenden och olika prisnivåer.

De data som man behöver är samma som banken kommer att fråga efter:

• Pris, taxeringsvärde, byggnadsår, eventuella existerande pantbrev - Taxeringsvärdet kanske är av mindre intresse just nu då man oftast inte har en taxeringsvärdesberoende fastighetsskatt, men det kan vara bra att ha med i kalkylen eftersom fastighetsskatten i högsta grad är beroende av vem som har majoritet i riksdagen. Byggåren var tidigare intressant eftersom nybyggnationer hade reducerad fastighetsskatt.
• Löneuppgifter - här nöjer sig bankerna ofta med muntliga uppgifter, de kommer ändå att ta en kreditupplysning där de föregående årens faktiska uppgifter syns.
• Egen insats - från första oktober blir det svårare att låna mer än 85% av kostnaden. Notera att Finansinspektionen rekommenderar att banken inte lånar ut mer än 85% av köpeskillingen, men det finns ingen lag som hindrar det.
• Möjliga lån och räntesatser - Fördela lånebeloppet på en eller flera olika lån med olika räntesatser, t ex bundet 5 år, rörligt etc. Här är egentligen den stora nyttan med ett kalkylblad - man kan justera räntor och lånens storlek och se hur det påverkar ekonomin. Dessutom kan man se konsekvenserna av att låna mer eller mindre, om man har kapital tillgängligt.

Det rekommenderas att man efter boendekostnaden har omkring 5.000 kronor per vuxen och ungefär halva det beloppet per barn kvar att leva på. Personligen tycker jag att det är väldigt lågt räknat, det kan vara svårt att ha ett rikt liv med de nivåerna.

För att summera så rekommenderar jag att man sätter upp en egen, ärlig, kalkyl och att man är ärlig mot bankerna. Utnyttja läget om det går, tänk på banken som en långsiktig affärspartner snarare än ett institut som är skyldigt att hjälpa dig med finansieringen av ditt drömboende.

Konsumentverket har en sida om boende och bolån, Om Boende. Den innehåller säkert en hel del nyttig information men vid första ögonkastet tyckte i alla fall jag att den kändes informationsfattig.

Mer om dubbdäck och trafiksäkerhet

Dubbdäcksinlägget igår genererade en hel del trafik och en massa kommentarer. Trevligt!

Aftonbladets Robert Collin kommenterar i sin blog en intervju som gjordes i ABC-nytt (lokalnyheterna i Stockholm) där miljöpartiets Yvonne Ruwaida diskuterade dubbdäcksförbudet kontra den nya rapporten från Trafikverket.

I min åsikt har vi våra svenska bilföretag att tacka för mycket av trafiksäkerheten vi har idag. Kanske inte så mycket för vad de har gjort det senaste året, utan snarare för vad de har gjort de senaste 10-20 åren. Volvo och Saab är stora på den svenska marknaden och i Europa och deras säkerhetstänk är anpassat för svenska förhållanden.

Man ska komma ihåg att det är i de oväntade situationerna, ofta i stadstrafik och i kökörning, där dubbdäcken behövs mest. På en isig vägbana inne i stan eller på någon av genomfartslederna hjälper inte elektroniska system till för att stoppa mindre allvarliga olyckor. Det är det som är farligt för våra barn, vintertid. Och nu varnar Trafikverket för att många föräldrar släpper ut barnen i trafiken för tidigt, samtidigt som man gör vägarna mindre säkra vintertid.

Det här är bara patetiskt...

Någon har lyckats producera en rapport åt Trafikverket där nyttan med dubbade däck framgår. Claes Tingvall kommenterar detta med "Nyttan med dubbdäck under vinterförhållanden är tydligare än vad vi trott tidigare." Hur dum får man bli?!?

Det här är samma myndighet som (under diverse namn de senaste åren) gång på gång hävdat att alldeles för många dör till följd av partiklarna som rivs upp av dubbdäcken och att man därför måste förbjuda användningen för att få ner luftföroreningen.

När man nu inför dubbdäcksförbud på vissa gator i bland annat Göteborg och Stockholm backar Trafikverket och manar till eftertanke bland kommunerna innan ett sådant förbud införs. Dessutom påpekar man att förbud kanske är bra i södra Sverige medan det inte är välövertänkt i norra Sverige.

Kommunerna inför dubbdäcksförbud på vissa gator med hänvisning till att man kommer att vinterväghålla dessa gator bättre. Problemet är att det inte räcker; hela regionen måste ha acceptabel vinterväghållning överallt för att ett sådant resonemang ska hålla. Varje gång det blir vinterväglag på västkusten blir det totalt kaos eftersom kommunerna inte satsar på vinterväghållningen och den således kommer igång väldigt sent och då i vad som kan liknas vid slumpmässiga åtgärder där de ansvariga haft tid och möjlighet att sköta densamma.

Göteborgs kommuns information visar att man som boende i området kan få dispens för att få köra med dubbdäck, men vad hjälper det?

Bostadspriserna håller... nästan. Eller?

Mäklarstatistik rapporterar att bostadsmarknaden är relativt stabil, priserna håller sig på samma nivå som tidigare. I Göteborg faller villapriserna med 2% i augusti och bostadsrättspriserna stiger med 1%.

Underlaget är troligen ganska klent jämfört med för ett par år sedan. När priserna stiger går allt fler säljare ut på marknaden för att kamma hem lite extra pengar, men då priserna står stilla eller faller är det många som avvaktar.

Jag vill upprepa att boende inte skall ses som en investering, utan som en (livslång) kostnad. Möjligtvis kan det bli en god investering om man kan köpa en bostad utan att belåna den, men den sitsen är få förunnad.

GP nämner att stigande räntor och kommande bolånetak inte tycks synas i siffrorna, men samtidigt är det statistiska underlaget för litet för att man egentligen ska kunna uttala sig.

Fastighetsbyråns VD tycks tro att de som skall göra en bostadsaffär är väl pålästa och har gjort djupa analyser av situationen och att det är en bidragande anledning till att marknaden håller i sig. Naturligtvis ligger det i Lars-Erik Nykvists intresse att locka fler kunder till bomarknaden, det är väl ingen hemlighet att mäklarna lever på att försäljning av bostäder?

Jag är tveksam till att de flesta husköpare verkligen är så pålästa som de kan verka. Det finns köpare som ser banken som någon som ska övertygas om att man som köpare har råd att köpa, även om så inte är fallet. Några vita lögner kan göra hela skillnaden - allt ifrån att överdriva lönesituationen och längden på eventuella tillfälliga inkomster till att undanhålla information om planerad föräldra- eller annan ledighet.

Min personliga uppfattning är att man ska behandla banken som en affärspartner. Man ska vara ärlig och se till att man verkligen får hjälp med en bra kalkyl (om man inte har möjlighet att göra den på egen hand). Det kräver öppenhet och ärlighet - men kan man inte vara ärlig kanske man riskerar att hamna över gränsen i alla fall?

Givetvis ska man behandla banken som en affärspartner åt andra hållet också - ställa krav, spela ut bankerna mot varandra och se till att få ett bra helhetserbjudande. Men det är uppenbart?

Sparkonto+

Avanza erbjuder via Klarna ett nytt sparkonto, fn med 1,25% ränta. Det slår Avanzas egna ränta (0,69%) och är tack vare sin smidighet ett bra alternativ till andra sparformer.

Fast räntan behöver nog upp mer än så för att jag ska sätta några större pengar på ett räntebärande konto.

Privata Affärer listar löpande de bästa sparkontona.

Flytten fortsätter...

Volvo Personvagnar har styrelsemöte här på Västkusten. Styreslseordförande Li Shufu lägger fram planer på att tillverka över 300.000 Volvobilar i Kina, något som kommer att dubblera Volvos globala produktion.

Det ska bli intressant att se var Volvo tar vägen härifrån. Den kinesiska staten är via investmentbolag ägare till 49% av Volvo Personvagnar och förväntar sig givetvis att kamraterna på hemmaplan får sin del av kakan.

Så länge det går bra och marginalerna är goda kommer Volvo fortsätta att tillverkas i Europa (Göteborg och Gent), men vad händer när nästa kris kommer? Finns det en marknad i Europa för bilar som Volvo?

Den gamla slagdängan att Volvo och Saab gör fel bilar är totalt urlöjlig, naturligtvis. På marknaden spelar det ingen roll hur miljövänlig man är, där är miljöperspektivet bara en del av helheten. Maud ställde sig på miljömupparnas sida och proklamerade att det var de stora bilarna som var de svenska biltillverkarnas största problem - trots att Volvos största framgångar röntes med den inte helt okända XC90 - den största svensktillverkade bilen, som Mauds ord till trots, är ganska liten på den globala marknaden.

Hur som helst - i och med att man bygger nya Volvo-fabriker i Kina har man en väldigt bra anledning att kopiera allt som finns i Sverige och Belgien när det gäller tillverkningsteknik och metoder.

Geelys hemsida är roligast på kinesiska. Google Translate kan översätta till godtyckligt språk.

Recension: Vägen till din första miljon av Schildfat, Tobias (Uppdaterat 2010-09-21)

Vägen till din första miljon Alla kan bygga en egen pengamaskin av Tobias Schildfat.

ISBN: 978-91-86047-15-3

Kan beställas från Adlibris och Bokus

Böcker om privatekonomi och den vanliga människans väg mot ekonomisk frihet är populära just nu. Det är många som skriver i ämnet och det finns givetvis en stor marknad när alla ska bli rika på en gång. Många letar säkert efter böcker som skrivits efter finanskrisen, eftersom den här finanskrisen var annorlunda och det gäller således att hitta litteratur som väger in det i sina råd och rekommendationer.

Boken innehåller många tänkvärda reflektioner, men den påpekar ofta det uppenbara - att man måste spara för att kunna få ihop ett kapital. Det mesta är självklart om man är någorlunda insatt i matematik och ekonomi; grundprincipen är att man varje månad ska sätta undan 10% av sina inkomster till långsiktiga placeringar, främst aktier.

Tobias Schildfat har en egen hemsida, Min Pengamaskin, där han presenterar boken och delar med sig av sina erfarenheter i blogformat.

Grundidén är som sagt var att man ska investera 10% av sina inkomster, något som verkar väldigt populärt just nu. Handelsbanken ger rådet i sin internetbank och det finns ett flertal böcker som baserar sig på samma grund. 10% av inkomsten, varje månad och varje år, ger en hel del pengar i slutändan. Kan man dessutom, som Tobias säger sig använda som argument, få 15% utdelning på investeringarna, då tar det inte många år att bygga upp sin första miljon.

Som jag nämnde i inledningen så är mycket självklart, men det är ändå en positiv upplevelse att läsa texten och nicka igenkännande. Många av oss är i stort behov att få bekräftelse och det kanske är just det man får. Till exempel är jag plågsamt medveten om att min ekonomi anpassas i första hand efter mina inkomster, inte efter mina utgifter. Jag förbrukar löpande mer pengar än vad jag borde.

Samtidigt är Tobias medveten om att det finnas annat i livet än pengar. Jag har tidigare påpekat att boende enligt mitt synsätt är en kostnad och inte en investering, som många tycks tro. Att en stark ekonomi ger stora möjligheter på lånemarknaden och att man måste förhandla med bankerna är också något jag lärt mig genom åren.

Sammanfattningsvis är boken väldigt läsvärd, trots att mycket av det som skrivs i den är nästintill självklart. Det är en mycket bra sammanfattning av hur man kan sköta sin ekonomi och ett alternativ för att planera framtiden.

Vill man vara cynisk kanske man kan säga att jag gillar boken eftersom Tobias Schildfat verkar dela min uppfattning om positiv egen ekonomi. Trots att han är ekonom och före detta banktjänsteman.

Enligt kommentarerna på bloggen skall koderna nu fungera igen.

[varningen om att engångskoden inte fungerade är borttagen]

För de som prenumererar på Privata Affärer finns en artikel om Tobias och boken i nummer 5, 2010.

Svensk avundsjuka är bättre än Google Earth?

GP nämner att amerikanska myndigheter använder Google Earth för att hitta svartbyggen och liknande. Svenska myndigheter däremot förlitar sig på att grannar och förbipasserande rapporterar in konstigheter.

Själva idén med att använda Google Earth eller flygbilder från Hitta.se och Enrio.se är inte så dum. Det borde gå relativt lätt att verifiera om bygglov finns för alla konstruktioner på tomten eller inte. Men vill vi verkligen betala våra kommuntjänstemän (och annat löst folk) för att leta efter svartbyggen på nätet?

Nej, det är nog som artikeln antyder mycket enklare att förlita sig på att avundsjuka och/eller irriterade grannar hör av sig. Så slipper tjänstemännen leta efter fusket.

Det här inlägget blev nog lika intetsägande som artikeln i GP egentligen är.

Dags att fokusera

Det här skulle handla om privatekonomi och min väg mot rikedom snarare än politik. Men det är svårt att hålla sig borta från politiken just nu. Jag vill dessutom kommentera teknik och den tekniska utvecklingen i samhället.

Jag har noterat att länkning till bland andra GP och DN med ping via Twingly ger rejält ökad trafik. Intressant, jag har försökt att bara länka tillbaka till artiklar som rör de ämnen jag skriver om och inte rada upp en massa korslänkar i slutet av varje inlägg för att få en massa trafik, jag har sett att många andra har gjort så.

Jag har inte aktiverat någon form av inkomstgivande reklam eller dylikt, jag tycker mest att reklamen är i vägen i alla fall. Om trafiken ökar rejält kan det kanske bli så, men just nu avstår jag.

Inför den närmsta framtiden har jag följande punkter som jag har tänkt att följa upp:

1. Recensioner av bland annat böcker i ämnet privatekonomi. Jag vill tipsa andra om bra litteratur som ger insikt och kanske lite nya idéer. Det kan nog bli en och annan varning också, det finns en hel del dålig litteratur i ämnet. Minns Cocktail med Tom Cruise, när jag såg den som tonåring tyckte jag att han var ganska töntig med sin "framgångs-litteratur", men nu, drygt 20 år senare, har jag själv läst en hel del i ämnet.
2. Valet måste naturligtvis kommenteras. Mina åsikter är nog ganska lätta att genomskåda, men jag upplåter till var och en att dra slutsatser. Jag läser ganska många politikers bloggar och hinner tyvärr inte kommentera allt som jag skulle vilja kommentera. Thomas Bodströms blog är en favorit, han ger mig insikter i hur "andra sidan" tänker. Eller i alla fall hur Bodström själv tänker. Kul kille.
3. Investeringar och börsens rörelser och hur det påverkar min privatekonomi. Jag har tänkt om och börjat bygga min portfölj på långsiktiga aktieinvesteringar snarare än relativt kortsiktiga fondinvesteringar. Dessutom finns det en hel del att säga om bolån och hur bostadsmarknaden påverkar hushållets situation.
4. Teknik - här har jag en hel del att teoretisera om, men alldeles för lite tid för att hinna med i nuläget.

Det kommer säkert att bli en del annat också, men jag ska försöka hålla mig till ämnet så långt det går.

Trevlig helg!

Det rullar på för Volvo

Volvo Lastvagnar har gått bra sedan krisen, aktien blev en lysande investering för egen del och nu trappar Volvo upp tillverkningen ytterligare. Sett från dagens perspektiv måste det ha varit en bra lösning att avskilja personbilstillverkningen från resterande delar.

Volvo är en av de långsiktiga investeringarna jag har gjort, aktien har hängt med i portföljen ett bra tag. Värdeökningen är över 100%, det är i alla fall jag stolt över.

I dagens inledande uppgång märks även Bilia, men som jag tidigare påpekat kan man nästan räkna med att de mindre bolagen gör större svängningar än vad de stora gör. Intressant är att den gamla Volvo-kedjan inte bara utökat med först Renault och sedan Ford utan nu även köpt upp BMW-återförsäljare i både Göteborg (BMW Group Göteborg) och Stockholm (Bilcentralen i Stockholm AB). Den affären kan komma att höja Volvos anseende i Sverige samtidigt som man kan locka över före detta Volvoägare till BMW. Fast så länge bilhallarna är fysiskt åtskilda kan det vara svårt.

Intressant i fordonsvärlden är också att Volvo Personvagnar återigen minskar antalet "godkända" leverantörer. Det handlar givetvis om att både pressa priserna genom att skrämma leverantörerna till hårdare avtal och om att minska hanteringen kring olika leverantörer. För riktigt stora företag kanske det finns pengar att tjäna, men det finns också risker och problem förknippat med att inte godkänna vilka leverantörer som helst. Man tvingar en del leverantörer att sälja sina produkter genom de godkända kontakterna, något som antingen ökar priset genom att ytterligare en part ska ha sin del av kakan eller som bidrar till att leverantörerna blir än mer pressade.

I går träffades även Fordonskomponentgruppen på Chalmers för att gemensamt diskutera "vägen till internationalisering". 440 leverantörer som, får man hoppas, inte har alla ägg i korgarna märkta Volvo, Volvo och Saab. Saabs ordförande Victor Müller pratar gärna om Saab 9-2 och tekniksamarbete med en icke namngiven konkurrent. Kanske BMW där också? Jag noterar även att man har funderingar på att notera Spyker Cars även på Stockholmsbörsen, om det nu finns någon som vill investera sina slantar där.

Ska staten äga fabriker?

Nu anklagar Jöran Hägglund Saabs förre ägare General Motors för att ha försökt lura in den svenska staten i ett delägarskap i Saab.

Ett företag av GMs storlek har större möjligheter att analysera olika scenarior än vad den svenska staten kan förutsättas ha. Man kan alltså efter en analys av läget ha bestämt sig för att den enklaste sättet att bli av med Saab var att försöka få den erkänt socialistiska staten Sverige att själv gå in som delägare.

Det dolda spelet som GM förde orsakade sannolikt Saab stor skada, och försämrade Saabs möjligheter för en god affär. Att något var fel kunde man se redan i början av affären, då GM kastade ut potientiella köpare på löpande band med halvtaskiga ursäkter.

Fiat sållades bort eftersom GM inte hade intresse att sälja till Italienarna. Koenigsegg backade ur under förhandlingarna som de ansåg förhalades och försvårades av GM. Naturligtvis.

Frågan kvarstår - hade en nedläggning varit bättre för någon annan än GM?

Bolåneräntor och kort om HQ-bonusar

Så här när räntorna stiger är det lägligt att påminna om att man alltid ska förhandla om sina bolåneräntor. Även sparräntorna kan det löna sig att förhandla om, men jag misstänker att de flesta har ett sparande som är för litet och för kortsiktigt för att det ska löna sig.

Jag har tidigare skrivit om vikten av att följa upp existerande lån så att inte lånerabatter "försvinner" efter ett år. Särskilt viktigt är det naturligtvis att följa upp lånen i den nuvarande räntekonjunkturen, där räntorna förväntas stiga.

Jag läser på DN att HQ-anställda får bonus trots krisläget i banken. Det är typiskt svenskt att å ena sidan irritera sig på att ett företag som går dåligt ändå delar ut något så fult som bonusar, å andra sidan hade man enkelt kunna väcka opinion för att de löneavtal som de anställda haft sedan tidigare måste fortsätta gälla.

Bonusavtal har kommit att bli synonymt med fusk och ett sätt för de rika att sko sig på de fattigas bekostnad. Så är oftast inte fallet; man har bonusavtal med medarbetare (eller styrelser) för att gynna en utveckling som ägarna vill se alternativt för att hålla lönerna nere när det går dåligt. Inte för att man ska kunna få ohyggligt höga löner genom någon form av fusk.

Jag noterar också att Jan Åke Jonsson, Saab Automobiles VD, tilldelats Chefspriset. All heder åt Jan Åke, som på något sätt fått symbolisera räddningen av bilmärket. Saabs vite riddare?

Spelar man medvetet Piratpartiet i händerna?

Idag skedde ett antal tillslag mot misstänkta fildelare, bland annat på fyra platser i Sverige, på begäran av belgisk polis.

Polisiärt samarbete över gränserna kan vara positivt i många sammanhang, framförallt därför att man på så sätt kan effektivisera brottsbekämpningen.

Men när man i det här fallet bland annat gått in hos webhotellet PRQ som bland annat huserar Wikileaks sedan en tid tillbaka, måste man fråga sig varför man tar den risken. Är det helt enkelt så att man tycker att Piratpartiet har för låga resultat i opinionsmätningarna?

Någon annan räddar Saab

Saab har en skuld till länsstyrelsen i Västra Götaland på drygt 110 miljoner kronor, men Saab bestrider kravet och hänvisar till ackordsuppgörelsen under rekonstruktionen och vill därför bara betala tillbaka 25% av beloppet.

Någon annan (skattebetalarna) ska alltså återigen gå in och rädda en större svensk arbetsgivare, dessutom en som redan fått kraftigt statligt stöd.

Samtidigt kritiserar Bodström att "regeringen valt Spyker" som köpare. På vilket sätt regeringen skulle agerat om den varit Socialdemokratisk hade varit en intressant vinkling - skulle staten köpt förlustbolaget Saab?

Under en debatt tidigt under bilindustrikrisen nämnde arbetarrörelsens representanter att "staten skulle köpa Saab och Volvo och driva sjukhus för vinsterna". Vilka sjukhus kan man driva med förluster av den storleksordningen som åtminstone Saab och troligtvis även Volvo har gjort och skulle göra under statligt styre?

Vart tog Socialdemokraterna vägen?

Jag har noterat att Socialdemokraterna syns mindre i media för tillfället och har funderat på varför, tills jag såg det här inlägget på Thomas Bodströms blog. Ja, jag ligger efter.

Bodström befann sig (alternativt befinner sig) alltså i USA för att hjälpa familjen att komma tillrätta. Det är helt rätt av Bodström att sätta familjen först, möjligtvis är tidpunkten för själva flytten lite illa vald med tanke på att valrörelsen är i full gång.

Mona Sahlin har inte fått säga så mycket på sistone, så plötsligt står Socialdemokraterna utan talesman i valrörelsen. Konstigt, fast Bodström hade nog inte räknat med att man redan i årets valrörelse skulle vara så beroende av honom.

Nu får Lars Ohly större plats i den rödgröna röran, fast det kanske är bra; människor med tydliga intressen och klara åsikter är lättare att förutsäga. Dessutom visar han på ledaregenskaper som kan komma att behövas. Fast det hade kanske varit bra om SVaMP (S, V and MP, kanske?) hade varit överens innan de gick till val.

Min gissning är att Thomas Bodström står som Socialdemokraternas partiledare efter valet, kanske redan i år.

Nya investeringar och Carnegie till räddningen för HQ Bank

Dagens börshandel inleddes med både upp och nedgångar, men just nu ser det ut som om allt vänt till det positiva. Det kan delvis vara en reaktion på meddelandet att Carnegie köper HQ Bank, men det kan också vara en normal utveckling för en helt vanlig fredag.

Carnegies uppköp av HQ Bank för tankarna till turerna kring Saab Automobile för inte alltför länge sedan, fast med bankintressen måste affärerna gå snabbare för att inte riskera att drabba kunderna och på sikt hela marknaden, vilket analyserats om på flera håll. Tur för HQ Banks kunder att affären blev klar snabbare än General Motors turer kring Saabs nedläggning och/eller försäljning.

Det blev ett nytt köp för några dagar sedan, Axfood den här gången. Kursen är relativt hög (över 200 SEK) så det blev ett mindre antal aktier. Axfood har tidigare haft god direktavkastning, jag ser köpet som ett förvärv på längre sikt och hoppas dessutom att jag kan utöka innehaven längre fram. Man ska investera i saker man förstår sig på och matvarubutiker är inte så mycket hokus pokus. Dessutom gillar jag Willys och Hemköp.

Jag ser att Swedbank går lite bättre än index just nu, också det kan vara en reaktion på det ljusare läget för HQ Bank?

Blev det dyrare nu då?

Riksbanken (eller RISKbanken, om man tillhör den religionen) höjer nu reporäntan igen, inte helt oväntat. 0,75% är inte någon hög ränta, men en höjning med 25 punkter är ändå en ökning på 50% av räntan.

På bolånemarknaden borde det resultera i en höjning med ca 10% (från runt 2% till 2,2% se t ex Handelsbankens räntor). Var får det för resultat på bostadsmarknaden?

Man räknar med att genomsnittet för reporäntan under 2011 hamnar på 1,9% och under 2012 på 3,0%. Reporäntan ska alltså bli tre gånger högre under 2011...

De rörliga räntorna sticker som vanligt iväg snabbt, de bundna rör sig till en början lite långsammare, kanske till och med nedåt. I slutändan handlar det naturligtvis om att försöka få kunderna att gå till de säkrare bundna räntorna, något som kan vara en bra affär för bankerna men sannolikt även för många överbelånade husägare.

För att avsluta med något positivt så kan jag påpeka att det här bör innebära att även sparräntorna kommer att gå upp, fast det är väl främst de som har pengar på sparkontot som kan få nytta av det?

Mer om banker och tillförlitlighet

Det är inte många småsparare som har råd och möjlighet att förlora en större del av sina besparingar. Till stor del kan man lita på insättningsgarantin, men det finns vissa områden där förlusterna kan bli oväntat stora, även med en sådan garanti.

Det kan dröja innan man får ersättning från insättningsgarantin, tid som kan bli väldigt dyrbar om man har kostnader som på grund av utebliven access till pengarna saknar täckning.

Privata Affärer nämner att kapitalförsäkringar (som jag tidigare gjort propaganda för) kan vara dåligt skyddade om försäkringsgivaren går i konkurs. Att värdepappren inte är registrerade på individen utan på försäkringsgivaren innebär också att innehavaren inte har rätt att rösta vid t ex aktieägarmöten, men hur ofta går man som småsparare på ett sådant möte?

Avanza passar givetvis på att påpeka att det som hände HQ Bank givetvis inte kan hända Avanza Bank. Påminner väldigt mycket om Tage Danielssons Sannolikshetsmonolog.

Det verkar som att det finns en chans att det blir en lösning gällande HQ Bank även utan Avanzas inblandning. För kunderna är det givetvis den bästa lösningen; de får med stor sannolikhet möjlighet att ta till vara på sina tillgångar och flytta dem till ett annat institut. Även för HQ Banks styrelse och ledning är det säkert en positiv utveckling, då dessa individer med stor sannolikhet slipper den jakt på skyldiga som nu inleds.

HQ Bank varnar själva för systemkollaps när de kunder som fått sina finansiella instrument låsta hos banken till slut kan börja göra affärer igen. Det är lite skrämmande att det inte finns bättre förutsättningar för att hantera det här, men samtidigt får man påminna om att vi svenskar är oerhört naiva som kallt räknar med att någon annan ska lösa problemen...