Vi byter inriktning - hela tiden

The Economist uppmärksammade det kommande valet i Sverige för någon vecka sedan i en artikel med den passande titeln "Sweden's election: The eight-year itch". Artikeln beskriver Sverige och svenskarna som ett folk som är bortskämda och som ständigt söker förändring. Man målar upp en bild av Sverige som - trots vad som kan tyckas vara en ironisk underton - indikerar att någonting är fel.

Samhället idag kännetecknas av förändring. Saker och ting skall ändras, så ofta det går: gärna flera gånger om dagen. Politikerna har förstärk bilden av att den enda uppgiften hos regeringen är att genomföra förändringar så att det blir bättre. Men är det verkligen bättre att ligga i ständig förändring, i en värld där ingen vågar lita på dagens sanningar eftersom man inte kan vara säker på vad som gäller i morgon?

På ett sätt känns det som att Löfvén öppnat dörren på glänt för ett förändrat tankesätt. Kanske vill man skapa ett nytt sätt att leda landet, ett sätt där en mittorienterad regering faktiskt kan få en egen majoritet i riksdagen? Kanske kan man rent utav tänka sig att samarbeta med ärkefienden Moderaterna...

Någonstans måste vi komma ihåg att saker och ting inte brukar bli bättre (eller sämre) för att vi genomför försiktiga förändringar. Under flera decennier har olika regeringar i omgångar genomfört förändringar som i slutändan inte har ändrat på särskilt mycket i samhället i stort. Vård, omsorg och skola har inte blivit sämre under Alliansen. De sociala försäkringarna ser i praktiken ut som förr. Landets ekonomi är något bättre vilket har gett oss en försvagning inom andra områden.

Jag tror inte att en S-ledd regering kommer att kunna förändra särskilt mycket. Det går inte att skaka fram jobb utan att det kostar någonting. I mina ögon är ett statligt eller kommunalt framskakat "jobb" som kotträknare i Slottsskogen betydligt lägre social status än en ungdomsplats inom industrin eller ett kvinnoförnedrande RUT-jobb. Det är bättre att se till att företagen känner sig säkra i att anställa än att regeringen tvångskommenderar unga från Arbetsförmedlingen till uppgifter som de inte vill utföra och som inte samhället i övrigt vill ha utförda.

Men som sagt, Socialdemokraterna har glidit lika långt åt höger som Moderaterna har glidit åt vänster, kanske kan de nya centerpartierna finna styrkan tillsammans. Och det är just här som artikeln i The Economist är intressant. Från ett internationellt perspektiv stod valet i Landet Lagom mellan "centre-right" och "centre-left".