Vad som händer egentligen är att Saab nu säljer en del av den säkerhet man ställt mot EIB-lånen. I praktiken verkar det som att gränsen för EIB-lån sänks från 400 miljoner euro till 280 miljoner euro, av vilka 217 miljoner redan har betalats ut. Man får alltså hoppas att försäljningen ger mer klirr i kassan till bättre ränta än vad EIB-lånen hade kunnat ge.
Enligt DN är fastigheterna värderade till 915 miljoner kronor. Mycket pengar för den som inte har några...
Av EIB kan Saab alltså låna omkring 60 miljoner euro ytterligare, drygt 600 miljoner kronor. Men de pengarna är i första hand öronmärkta för utvecklingsprojekt, något som man delvis kan komma runt genom att istället för EIB-pengar välja att sälja säkerheten för att få in pengar till den dagliga driften.
I min uppfattning är "kraven" som regeringen ställer lite naivt barnsliga. Man vill "förhindra penningtvätt" och gör alltså än en gång klart att man inte riktigt litar på Antonov, trots att han är beredd att investera i något som i värsta fall endast kortsiktigt kan rädda jobben på Saab. I bästa fall räddar han Saab och vi har en biltillverkare som kan leva i några år innan nästa kris kommer. Dessutom kan Antonov tydligen röra sig fritt i USA och om världspolisen nummer ett inte ser några problem med honom som individ så borde det väl knappast Sverige ha något att invända mot?
Det man borde ställa som krav på motprestation på Saab är att man gör en ordentlig genomgång och bättre anpassar produktionen efter försäljningen. Antingen får man försöka sälja produktionskapacitet till någon annan, eller får man börja skära i de egna leden. Vilket som är enklast vet jag inte, men det kan bli svårt att ställa om produktionen till vindkraftverk, som det var tal om tidigt under krisen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar