Idag införs det så kallade bolånetaket i Sverige. Finansinspektionen har gått ut med en rekommendation till bankerna att man inte skall tillåta högre belåning än ca 85%. I praktiken är det en återgång till vad som gällde för några år sedan; bankerna är givetvis rädda om både sina pengar och sina kunder och det är bättre för alla inblandade om banken åtminstone har en rimlig chans att få tillbaka sina pengar vid ett eventuellt övertagande.
I rättviselandet Sverige där det mesta ses som rättigheter kan de här riktlinjerna förefalla orättvisa - plötsligt har inte vem som helst råd att köpa (nästan) vad som helst (nästan) var som helst. Bara "rika" har råd att köpa i de finare områdena, något som svider i många svenska hjärtan. Eller?
Ett bolånetak innebär i praktiken att den som vill låna mer än 85% tvingas hitta 150.000 kronor per miljon på annat sätt; antingen genom att låna pengarna utan säkerhet (topp- eller blancolån), att själv tillhandahålla 15% av kostnaden och därmed ta en egen risk eller genom att sälja en befintlig bostad och flytta med vinsten.
Det kan bli besvärligt för en nystartad familj där de vuxna har stabila och säkra men inte överdrivet höga inkomster. Plötsligt krävs det mer planering - man måste antingen lära sig att spara rejält eller köpa något som är lite billigare och lite sämre än vad man egentligen vill.
Av de som bor i storstäderna är det säkert många som köper en bostadsrätt eller ett lite mindre boende till att börja med. Sedan uppgraderar man gradvis allteftersom man har kapital och behov av något större. Men det rör sig om tålmodiga människor som inte har behov av att få "allt på en gång".
Räntorna rör sig mer på spekulation än på faktiska data, trots att detta är helt naturligt är det få som är medvetna om det och tar hänsyn till det i sina kalkyler. Med de senaste årens rekordlåga räntor är det många som har haft "råd" att köpa drömbostaden men i takt med att de långa lånen behöver skrivas om och de korta räntorna är på väg upp igen så kommer det att börja att svida i plånboken på många håll.
Min rekommendation från tidigare kvarstår: Man ska ta ansvar för sin boendekalkyl och man ska själv se till att möjliga scenarior utvärderas. Vad händer till exempel om man blir förälder och får stanna hemma med 80% av inkomsten? Eller om räntan fördubblas, något som är sannolikt med nuvarande räntor.
För övrigt så tycker jag att e24 är ute och cyklar igen. De skriver i sin artikel att boendet blir 2294 kronor dyrare i månaden, men det inkluderar en amortering på 1900 kronor. De som tidigare inte amorterat på sina lån borde inte köpt en bostad alls, inte sant?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar