DN ger en missvisande rubrik om att Tillväxtverkets Christina Lugnet fått missvisande rubriker i media gällande de representationsräkningar man råkat i blåsväder för. Givetvis är det så, media har en egen agenda och när mediacirkusen väl drar igång spelar sanningen inte så stor roll längre, då är det rubriker och sålda exmplar som gäller, samt att ligga före konkurrenterna.
Journalister är precis som alla andra självcentrerade individer och det som skrivs i media är en spegling av vad journalisterna själva tycker, även om de kan ha fått andra instruktioner. Åsikter, förhoppningar och personliga värderingar syns ofta igenom texten och kan ge viss fingervisning om vad journalisten tänker. Nu gäller det naturligtvis inte alla journalister, men säkert de flesta.
Artikeln ovan kan tas som ett skolexempel på hur man får läsare, hur man gradvis under artikeln vänder innehållet till att säga det man själv vill få fram samt hur man avslutar på ett sätt som nästan är motsatt rubriken. Låt mig förklara vad jag menar:
Rubriken "Lugnet: Rubrikerna missvisande" ger ett intryck av att man dels håller med om uttalandet, dels kommer att ge en möjlighet för motparten att förklara sig i löptexten.
Texten inleds sedan med en kort repetition av händelseförloppet så här långt, där DN passar på att påpeka att det var den egna journalistiken som startade cirkusen och därför ska få hela äran av att eländet avslöjats. Man fortsätter sedan med att i en nästan hånfull ton berätta om att offret gått till en lokal nonsens-tidning (underförstått: ingen "riktig" tidning ville lyssna) för att få ut sin åsikt. Naturligtvis måste det sedan snappas upp och (mot-)kommenteras, men när man väl fått med ett ord i spelet är man bara ett än mer tillåtet offer för nya skriverier.
Man avslutar sedan med att kommentera att det är ett enda uttalande som varit mål för erkännandet och att detta uttalande bara gäller en bråkdel av allt det fusk man tidigare grävt fram.
Mycket av det här sägs mellan raderna, givetvis, och hela artikeln är i princip intetsägande. Men genom att ge sken av att Lugnet fått uttala sig, även om så inte var fallet, har man gett ett sken av att vara opartisk och ständigt i jakt på sanningen.
Nej, media ska man akta sig för.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar