Premiepensionen

Så var det det här med premiepensionen igen... Den som ska bli räddningen på alla våra problem när vi går i pension, som ska ge det där "lilla extra" och sätta guldkant på tillvaron.

Självklart kommer premiepensionen inte att räcka till någonting alls. Efter femton års sparande med nästan ingen utveckling alls så kan jag konstatera att min premiepension kommer att räcka till en kopp kaffe eller två varje vecka och inte särskilt mycket mer.

Det är skrämmande att man har lyckats bygga upp en kultur där vi faktiskt tror att premiepensionen är avgörande på något sätt för hur mycket pension vi kommer att få. Osäkerheten som råder gör att det är i princip öppet mål för de mer eller mindre seriösa rådgivare som finns, och det blir inte bättre av att Pensionsmyndigheten inte informerar om fakta. Visserligen kan man utläsa en hel del om man bara tar sig tid att gå igenom det material som finns, men jag tror att det är många som har problem med procent, belopp och som kanske saknar förmåga att se hur kapital utvecklas över tiden.

För egen del är premiepensionen mest en hobby, ett sätt att försöka se om jag kan få hyfsad utveckling utan att riskera för mycket. Jag har gjort en del observationer vad det gäller utvecklingen på kort och lång sikt och jag har en känsla för hur jag själv vill investera och förvalta mina pengar. Trots de brister som finns i systemet (se mina tidigare postningar för mer detaljer).

Pensionen kommer att fortsätta vara en del av bloggen, jag behöver bara samla mina tankar något och se till att jag formulerar mig på rätt sätt.