Ny fastighetsskatt?

Om man vill ändra på saker och ting så ska man ge sig in i politiken. Där ändrar man på saker hela dagarna och om man vill vara med i förändringsarbetet så gäller det bara att hålla till i något av de partier som regelbundet finns i regeringsställning. Eller, njae, vara med i arbetet kan man tydligen ändå.

 

Som vanligt när någonting ska förändras i Sverige har man tillsatt en utredning om fastighetsskatten. Vad man får för resultat är givetvis beroende av vad man hade för ambition när man tillsatte utredningen och hur man formulerade dess mål. Det senaste är att man helt ska ta bort användandet av taxeringsvärden som beräkningsgrund för fastighetsskatt.

 

I praktiken har taxeringsvärdet redan idag liten påverkan på den avgift man betalar i stället för fastighetsskatt. Årsbeloppet är maximerat vilket innebär att de som bor i storstadsregionerna får betala maxbeloppet direkt. Vad man egentligen säger i utredningen är att man vill höja avgiften i storstadsregionerna för att få in mer pengar, vilket är det senaste socialdemokratiska tilltaget våra nya arbetarpartier vill ta till. 

 

Tittar man på underlaget på Aftonbladet är det givetvis landsbygden som kommer att drabbas av störst procentuella höjningar, till största del beroende på att bostäderna där är större men ändå har mindra taxeringsvärde enligt dagens regler.

 

På sätt och vis har de som haft sin bostad i några år redan drabbats av högre fastighetsskatt, eftersom man i och med att man tillsatte ett maxtak för den kommunala fastighetsavgiften också såg till att de som bodde i storstäderna ofta fick sänkt skatt. Givetvis kompenserades detta genom att man även införde en schablonskatt på den uppskjutna skatt som många har tack vare sina mer lyckade bostadsaffärer.

 

Skatter har som bekant en tendens att ändras med jämna mellanrum, både i storlek och i tillämpning. Det enda man kan göra för att förbättra sin situation när det gäller boendet är att amortera så mycket som möjligt. Har man inga bolån ska man vara glad och ta skatterna som de kommer, det är ändå relativt små summor i sammanhanget.

 

Jag tror personligen att man ska vara förberedd på att ränteavdragen kommer att minskas framöver, eventuellt i kombination med amorteringskrav. Sanningen är att vår svenska Pippi Långstrump-ekonomi till stor del finansieras av våra växande skulder och för att skydda medborgarna bör man slopa de fällor som idag lockar in allt fler i livslånga skulder.

 

Men, som vanligt, mer om det senare!