Boendekalkyl - Del 1

Bankerna arbetar med vad jag antar är dyra programvaror för att skapa snygga kalkyler till blivande husköpare, men faktum är att de bara tar hänsyn till det mest fundamentala. Ska man komma någonstans behöver man ett fåtal egna verktyg och lite matematiska baskunskaper.

Vid mitt husköp satte jag ihop ett kalkylblad som ser ut exakt som de utskrifter som bankerna gav. Värdena är väldigt beroende av varandra (t ex är skatt beroende av kommunalskattesats och inkomst, räntautgivter och ränteavdrag beror på lånets storlek och räntesats osv) och därför lämpar sig Microsoft Excel, Openoffice.org Calc eller Google Documents Calc utmärkt för syftet.

Själv valde jag Excel med en kopia uppladdad till Google Docs så att jag hade kalkylen tillgänglig för test om jag så ville. Att ha bladet i egen regi snarare än på webben innebär att man får bättre möjligheter att göra olika kalkyler som man kan jämföra, t ex olika boenden och olika prisnivåer.

De data som man behöver är samma som banken kommer att fråga efter:

• Pris, taxeringsvärde, byggnadsår, eventuella existerande pantbrev - Taxeringsvärdet kanske är av mindre intresse just nu då man oftast inte har en taxeringsvärdesberoende fastighetsskatt, men det kan vara bra att ha med i kalkylen eftersom fastighetsskatten i högsta grad är beroende av vem som har majoritet i riksdagen. Byggåren var tidigare intressant eftersom nybyggnationer hade reducerad fastighetsskatt.
• Löneuppgifter - här nöjer sig bankerna ofta med muntliga uppgifter, de kommer ändå att ta en kreditupplysning där de föregående årens faktiska uppgifter syns.
• Egen insats - från första oktober blir det svårare att låna mer än 85% av kostnaden. Notera att Finansinspektionen rekommenderar att banken inte lånar ut mer än 85% av köpeskillingen, men det finns ingen lag som hindrar det.
• Möjliga lån och räntesatser - Fördela lånebeloppet på en eller flera olika lån med olika räntesatser, t ex bundet 5 år, rörligt etc. Här är egentligen den stora nyttan med ett kalkylblad - man kan justera räntor och lånens storlek och se hur det påverkar ekonomin. Dessutom kan man se konsekvenserna av att låna mer eller mindre, om man har kapital tillgängligt.

Det rekommenderas att man efter boendekostnaden har omkring 5.000 kronor per vuxen och ungefär halva det beloppet per barn kvar att leva på. Personligen tycker jag att det är väldigt lågt räknat, det kan vara svårt att ha ett rikt liv med de nivåerna.

För att summera så rekommenderar jag att man sätter upp en egen, ärlig, kalkyl och att man är ärlig mot bankerna. Utnyttja läget om det går, tänk på banken som en långsiktig affärspartner snarare än ett institut som är skyldigt att hjälpa dig med finansieringen av ditt drömboende.

Konsumentverket har en sida om boende och bolån, Om Boende. Den innehåller säkert en hel del nyttig information men vid första ögonkastet tyckte i alla fall jag att den kändes informationsfattig.